Åh det är ny vecka! Jag gillar måndagar! Det är något nytt för mig, nytt sedan Malte kom. Dagen har börjat riktigt bra. Jag klev upp vid halv sju för att gå ner och träna och möttes av en J i soffan. Sverige - Finland var tydligen värt att gå upp tidigt för. Jag är ju som bekant inte intresserad så jag ändrade inga planer utan gick ner till gymet.

Har ni märkt att det är mycket ljusare på morgonen nu? Tidigare var det helt beckmörkt när jag gick ner på morgonen, nu hade det börjat ljusna för länge sedan. Änne en sak att bli på gott humör över. På väg till gymet möter jag en stor folkhop som står och väntar på ersättningsbussen eftersom tunnelbanan fortfarande inte går. Här blev jag ännu lite gladare (inte skadeglad, jag lovar) eftersom jag slipper krånglet att ta mig till jobbet. Det är så himla mysigt att vara föräldraledig!

Idag stannar jag och Malte hemma så att han hinner vila upp sig ordentligt efter sin lilla förkylning. Snorig är han fortfarande men med lite otur kan man ju vara det rätt länge. Vi ska ta oss ut på en promenad bara för frisk luft behöver vi båda och med den klarblåa himlen och solen som skiner så är förutsättningarna optimala.

Nu vecka! Tjolahopp!

När man är sjuk har man på sig pyjamas hela dagen. Här sitter han och leker

 i sin säng medan jag går igenom garderoberna.

Vi har inte lämnat lägenheten idag heller (förutom en kort tur till miljöstationen här utanför) men det är helt okej med mig. Prio ett har varit att hålla Malte så nöjd och glad som möjligt och det har varit ett mycket enklare uppdrag idag än vad det var igår. Han är fortfarande snorig, och vi kommer att stanna hemma imorgon också för säkerhets skull, men han är mycket piggare och den GladMalte som vi är vana vid är tillbaka.

Den här dagarna har fått mig att inse hur tacksam jag ska vara för att vi har en sån glad liten kille. Det finns ju faktiskt barn som är griniga hela tiden och så går det förhoppningsvis över med tiden, men Malte är ju alltid glad och gråter bara av två anledningar. Han är trött eller hungrig, aldrig för att han bara har lust att kinka. Malte har varit ett ledset och ynkligt barn de senaste dagarna och det har varit påfrestande för oss och väldigt synd om honom.

Då vi har stannat inne så har jag haft lite spring i benen och därför tagit tag i saker som jag annars bara skjuter framför mig. Jag har rensat bland Maltes kläder och sorterat ut det som är för smått och slängt ner i källarförrådet. Jag har också gått igenomi min egen garderob och rensat bort sånt som jag inte vill ha. En kasse med gravidkläder fick också följa med till källaren. Så skönt att få det gjort.

Jag har ägnat mig åt nöje också. Fyra avsnitt av den senaste och sista säsongen av Lost har jag sett (shit vad flippat det är)  och så har jag lagt mig i sängen en stund och läst en bok. Jag gör så sällan det, senast var Vit flicka, svart flicka av Oates som jag läste när vi var nere på Cypern. Nu läser jag Is och vatten, vatten och is av Majgull Axelsson. Jag har läst Aprilhäxan och Rosario är död av henne tidigare och är ett fan. Fantastisk författare, gillar stenhårt.

Nu: blanda välling. Malte har inte velat äta de senaste dagarna och ratat allt utom välling. Idag har vi dock fått i honom gröt och smörgås så han börjar repa sig.

En tapper sjuk liten kille. Ser ni de blanka trötta ögonen?

Den är ett faktum. Han är inte längre lite snorig utan mycket snorig och det är synd om oss alla. Fast mest om Malte. Vi hade en tuff natt där Malte gråtandes vaknade upp minst en gång i timmen av att han inte kunde andas. Det var ju jätteobehagligt för honom stackarn. Under dagen har snoret ökat på i mängd och jag har för första gången hört en täppt bebis jollra. Det låter... täppt.

Jag har sugit ut en del snor med en nässug men han skriker verkligen av rädsla när jag närmar mig honom med den, han blir alldeles röd och skakar nästan, så jag försöker att undvika den så långt det är möjligt. Efter tips av Maltes farmor har J åkt iväg till Apoteket också för att köpa näsdroppar i ett försök att få honom att kunna sova i längre än de tjugo minuter i taget som har varit gällande under dagen. Han är minst sagt trött nu. Lite lite feber har han också men jag hoppas att alvedonen dämpar det fort.

Jag fick en paus i Maltekramandet idag i alla fall, och gick ner till gymet. Jag har inte varit där sedan i onsdags så jag ville inte skjuta på det längre. Klockan tre på eftermiddagen en lördag är det dessutom mycket lugnt i lokalen vilket är riktigt skönt. Medan jag stod på min crosstrainer och skådade ut över Hammarbyhöjdens torg och alla de ersättningsbussar för gröna linjen som passerade med jämna mellanrum (snökaoset har besegrat tunnelbanan tydligen), iakttog jag också alla de bilar som parkerar utanför i några minuter i taget för att springa in på 7Eleven för att köpa godis och cigaretter.

En man fångade mitt intresse då han närmade sig sin bil med en otänd cigg i mungipan. Han satte sig i förarsätet och tände sedan sin lilla äckliga giftpinne. Usch, tänkte jag och tyckte att han var både äcklig och korkad som röker i sin bil. När jag sedan upptäckte att det satt två hundar i baksätet blev jag dessutom lite småförbannad! Nu har jag ju sovit väldigt lite inatt så min stubin är inte den längsta, men det tyckte jag var jäkligt taskigt mot de små pälsbollarna. Eller överreagerar jag?

Helgen har officiellt börjat! Efter en dag hos Sofia och Emelie innehållandes kaffe och räksallad har kvällen redan hunnit bjuda på tacos och en besvikelse. Vad hände med På spåret? Varför ska alltid OS prioriteras och varför finns det inget utbud för oss som inte är intresserade? J är lika nöjd med sporten men det är inte jag!

Helgen är inte alls planerad men ett besök på IKEA imorgon har vi i alla fall bestämt oss för. Vi behöver egentligen bara köpa smågrejer men just de smågrejerna finns bara där och vi har ändå ett ärende i området så vi kan lika gärna svänga förbi. Jag behöver förbereda mig mentalt för det. IKEA är inte ett favoritmål och speciellt inte en lördag. Mycket folk betyder många som är i vägen och jag har inget tålamod med sånt.

Nu: hockey Sverige-Vitryssland. Oh the joy...

Vi ska snart iväg till Sofia, jag bara väntar på att Malte ska vakna från sin förmiddagslur. Han hade en jobbig natt stackarn.

För första gången i sitt sju månader långa liv så har pojken blivit snorig. Inte så att det rinner, inte ens i närheten, utan bara som att det sitter två stora snorbobbar där längst in som försvårar det för honom att andas. I övrigt är han som vanligt så han är inte sjuk, bara snorig helt enkelt.

Själv vaknade jag med ordentlig nackspärr på vänster sida, Maltesidan. Jag måste ha legat konstigt när jag har försökt söva om honom typ sju gånger. Morgonträningen uteblev därför, dessutom ville jag inte väcka Malte som äntligen hade somnat om utan snor i näsan. Om det nackonda försvinner tills ikväll går jag ner då och tränar, det ska ju ändå bara tittas på OS här hemma.

Det märkligaste som sänds på svensk TV just nu måste ju vara Lyckohjulet. Jag får inte riktigt ihop det i mitt huvud. Vad i hela friden gör Hans Wiklund i det här programmet och hur dåligt med pengar har han egentligen? Att Hanna Graaf är med som bokstavssnurrare är väl kanske inte lika förvånande, hon känns helt enkelt inte lika felplacerad som Wiklund. Däremot kan jag ju tycka att hennes funktion i programmet är aningens onödig.

På åttiotalet var Ulrika Nilsson (jovisst, nyhetsankaret på TV4) oumbärlig i ordleken för hon vände ju på de stora blocken så att bokstäverna skulle avslöjas. Men i denna digitala ålder vi nu lever känns det som att Graafs petande på touch screens känns aningens omotiverad. Jag kan rent spontant känna att bokstäverna ju borde kunna bli synliga utan henne, men vad vet jag...

Jag tittar på ett avsnitt just nu. Första gången. Jag skulle vilja skylla på att jag inte orkade sträcka mig efter fjärrkontrollen för att byta kanal men jag orkade uppenbarligen slå upp laptopen igen så den ursäkten funkar nog inte. Jag kan snabbt konstatera att programmet riktar sig till samma människor som tittar på de löjligt enkla ordprogrammen som går på dagtid. Ni vet de där programmen där programledarna själva spyr för att upplägget är så dåligt.

Raila, en dam i sina bästa år, snurrar förväntansfullt på hjulet. Ledtråden är Vegetariskt och Hanna Graafs touch screen-skyltar visar bokstäverna

_ R _ K _ S K   S A L L A D

Man skulle kunna tro att Raila ska ge sig på en gissning av ordet på en gång men hon gör mig istället besviken. Besviken på hennes intelligens. Besviken på mig själv som ägnar min dyrbara Maltetid på att titta på det här. Besviken på TV3 som sänder programmet på en tid då de istället skulle kunna visa ännu en repris av How I Met Your Mother. 

Hans Wiklund frågar henne om hon vill gissa på ordet med ledtråden Vegetariskt. Raila tittar på Hans, hon tittar på Hanna och hon tittar på bokstavstavlan.

- Nej, jag tar ett F.

Idag har vi ingenting inplanerat och jag hade planerat det så. Man behöver minst en dag i veckan där man bara slöar här hemma. Jag behöver i alla fall det och jag vet garanterat att Malte gör det också.

Morgonen började med att jag fick sova lite extra länge då J åkte hemifrån lite senare än vanligt. Till frukosten satte jag mig framför TV4Play och tittade på senaste avsnittet av Solsidan (hjälp vad roligt det är!!!) och nu när Malte precis har somnat ska jag ta och beta av de senaste Grey's-avsnitten. Fyra stycken har sänts i USA och jag har missat!! Lost har jag inte heller sett något av den här säsongen men den serien kräver koncentration så dem sparar jag nog till helgen och så får jag skicka iväg J och Malte på promenad. Good planning!

Tjipp så länge

Den här snön... någon mer som har tröttnat? Min plan var att vi skulle gå till Slussen för att därifrån ta bussen ut till Värmdö men jag fick tänka om. Det fick bli tunnelbanan och snål som jag är tog det emot att betala typ 30 spänn för fyra stationer. I Slussen mötte vi i alla fall upp Jon med lille Torsten, sex månader gammal. Jag, Carro och Jon gick i samma klass på gymnasiet så det var många år sedan vi träffades sist. Jättekul att se honom!

Leonidas, Torsten och Malte. Vilket gäng!    

Äntligen fick jag se Carros nya lägenhet också. Jättefin! Ljus, stora rymliga rum och en asnice bakong med utsikt långt långt. Ett bra köp som jag godkänner. Carro, ni behöver inte lämna tillbaka.

Carro bjöd på lunch och kaffe. Jag och Jon blev servade medan vi tittade på när de tre killarna lekte golvet. Malte övade höftjuck, Leonidas kröp omkring som om det var det enda han har gjort forever and ever och Torsten fladdrade med sina långa böjda ögonfransar och gav ifrån sig glädjeharklingar. Ett bra team med andra ord.

Malte höll sig vaken under hela besöket men somnade direkt så fort han blev nedbäddad i vagnen för hemfärd. Och väl hemma i hallen vaknade han, blev avklädd, och somnade om för att sova i två timmar till. Att leka med grabbarna tog uppenbarligen musten ur honom.

Astrevlig dag! Det gör vi om!