Det är när det står sån här mat i ugnen som mina tankar går till alla vegetarianer här i världen. Livet är inte lätt.

Japp det blir det ikväll. Ska om en liten stund ta och bege mig från min lilla arbetshörna till Gamla stan där jag ska äta tapas med Stina. Tjohej vad gott det ska bli! Det här får bli min nya grej. Om jag inte vill äta thai får jag helt enkelt slita mig från Js sällskap och äta med andra människor. Det låter ju faktiskt inte så farligt.

Har hunnit med en hel del idag. Rättat massor. Planerat lite iaf. Och så har jag dessutom hunnit med att träffa Carro med familj en snabbis eftersom hon var här i krokarna för att kolla in sin nya lägenhet. En bra dag i det stora hela. Imorgon blir den kanske ännu bättre. Då är det ju nästan helg.

Sitter och kollar på Vad blir det för mat med Per Morberg. Han lagar mat inför kräftskivan och då bjuds det på västerbottenpaj med stekta kantareller i!! ÅÅÅhhh, jag måste hänga mer med svampätande människor! På den fronten ger förhållandet med J mig ingenting.

Nyss hemkommen från middag på Creperie fyra knop på Svartstensgatan. Sällskapet bestod av tre lika nyblivna lärare som jag så vi hade en del att prata om. Min huvudrätt var mycket mättande men inte jättegod. Valde inte riktigt rätt. Det var en fransk crêpe (fast egentligen inte) med potatis, bacon, lök och ost i. Och lite gräddfil på det. Åt inte upp hela. Efterrätten slank dock ner utan några som helst problem. En crêpe med mumsig chokladsås, hackade hasselnötter och vaniljglass. Yummo! Efteråt blev det en liten liten päroncider på Kvarnen. Sen blev Tant trött och åkte hem. Så var det med det.

Äntligen har jag fått äta libanesiskt. Tant Lina tog med mig till Hoummus på Döbelnsgatan och oj vad mätt jag blev. Jag fick smaka av allt smått och gott och det var verkligen mumsigt! Och trots att jag var redigt mätt mot slutet kunde jag ändå inte sluta doppa bröd i de mustiga rörorna. Trevlig servitör hade vi också. Det var kul att compare notes med en annan nybliven lärare. Det var så mycket som var lika men ändå så olika. Kul! Det gör vi igen! Mitt nya mission in life är också att få med J på libanesiskt. Det är väl så långt ifrån thai man kan komma så det blir svårt, men jag ska gå ur den striden segrande. Banne mig!

Skulle blivit en lasagne men ingen av oss orkade. Så det blev ett besök på Hammarby pizzeria. Men vi måste ändå göra lasagnen annars har vi ju ingen matlåda.

Katten Silje har för övrigt hittat på ett nytt bus. Kul att hon är kreativ men inte när hon är puckad. Idag upptäckte hon att det satt en katt i grannfönstret. Intelligent som hon är kom hon på att hon skulle komma närmare katten om hon hoppade från balkongräcket till fönsterblecket. Och där är det är för smalt för henne att vända sig om så hon kunde ju inte hoppa därifrån tillbaka. Jag fick således (i panik bör tilläggas) rycka in henne genom köksfönstret. Sen fick hon utegångsförbud. Sen gick vi igenom precis samma procedur igen för en stund sen. Jag blir nervös.

Jag är helt slut efter första veckan på det nya jobbet. Och mycket positiv! Jag gillar mina arbetskamrater och det är jätteviktigt. Jag kände redan från första dagen att jag fick ett stort stöd främst från svensklärarna men också från många andra. På måndag får vi schemat så då vet jag hur jag kommer att jobba, det blir riktigt spännande. Först på tisdagen kommer de första eleverna så då börjar mitt jobb mer på allvar känns det som.

Men nu är det helg och jag ska försöka att koppla bort jobbet så gott det går. Jag vill komma på måndag med nya friska tag och då behöver jag verkligen vara ledig i helgen. Fredagkvällen har bjudit på kräftor och paj i goda vänners lag som det heter. Efterrätten bestod av Leilas brownies och jag måste erkänna att jag inte blev så imponerad. Bottnen var god men chokladfudgen man strök på efteråt gjorde hela kakan för mastig. Det var bara tur att jag hade köpt lite vaniljglass till, annars hade den inte gått ner. Nu är bara problemet att hela receptet var för en hel ugnsplåt så vi har en hel del mastig brownie kvar. Och vi vill inte ha mer.

Det blev hemmagjorda hamburgare till slut. Utan lök givetvis. Men jag smög i ett ägg, potatismjöl, ströbröd och jalapenospad. Bara för att J sa åt mig att bara ha i kryddor, moahaha!  Till det potatisklyftor i ugnen med salt, peppar o timjan. Mumsfillibabba! Detta avnjuts framför Leila som bakar. Men hon bakar bara tråk den här gången.