Jo jag tror tyvärr det. Kände redan igår att det började kännas i halsen och idag blev det bara värre. Sådär att det bara gör ondare och ondare. Och sjukdom finns det absolut inte tid till nu kan jag ju säga. Jag fick göra Mia besviken och banga på Core idag, och kommer förmodligen göra det samma med Elin inför morgondagens date.

Första undervisingsdagen idag, och det var tungt. Lektioner med tio minuters mellanrum mellan klockan 9 och 5 hela dagen förutom en femtio minuter lång lunchrast. Och så en konferens på det som började 07.45 Tur att det bara finns en måndag i veckan. Resten av veckan är lite luftigare så då hinner jag åtminstone planera lite lite lite. På det stora hela är jag rätt nöjd med min första riktiga dag, men jag har inte utfört några stordåd. Det får komma senare i terminen...

Njääe inte riktigt va. Och det är friluftsdag idag. Här kan vi snacka hårkrull!! När jag själv gick i skolan såg jag friluftsdagen per automatik som en ledig dag. Jag var ju inte med på sånt, fanns inte på kartan. Idag är jag lärare så jag måste följa med... Jaja, det bjuds på korv med bröd iaf. Sen konferens; sen helg!! Tjoho!! Kommer ta med en del jobb men jag behöver iaf inte gå upp kl 6 på morgonen. Oh yeah

Fick en länk av Elin till denna artikel som handlar om att man på myndigheten Forum för levande historia menar att "lärare är okunniga om Förintelsen". Min spontana tanke var: inte igen. Jag förstår inte den här inställningen som finns att lärare borde kunna allt. Lärarutbildningen består av tre terminer pedagogik och didaktik och sju terminer ämneskunskaper på universitetet. Det finns faktiskt inte en extra fempoängare i Förintelsekunskap. För det finns liksom inte utrymme för det. Lärarutbildningen kan ju bli hur lång som helst och någonstans måste man dra gränsen. Jag personligen tycker att fem år är rätt så tillräckligt.

Tittar man på de frågor som lärarna i undersökningen fick svara på så tycker ju inte jag att det är så konstigt att man inte kunna svara rätt. Sådana detaljfrågor är inte viktiga, utan vad som är viktigt är att informera unga människor vad som hände i det stora hela och att de också lär sig att reflektera och analysera kring det så att det aldrig kan hända igen. Jag är övertygad om att lärare i allmänhet kan det, trots att de inte vet att det var specifikt året 1938 som judar arresterades just pga sin etnicitet. Detaljfrågorna är ju helt absurda och är precis av den art som man för många många år sedan tog bort från läroplaner och kursplaner (1994) då fakta bara är en liten del av en djupare kunskap och förståelse av, ja allt.

Jag blir så störd! Och att sen Aftonbladet skriver artikeln på det här sättet får mig ju att bara bli matt. Journalister är okunniga om journalistik.

Japp, det är vad jag har sysslat med hela dagen. De nya ettorna har satts på diagnos i svenska, matte och engelska redan första dagen. Jag har hållit i svenskan. De är små, söta, osäkra och några riktigt kaxiga. Det här kommer bli bra!

Det första kaffekoppen är uppdrucken, två noveller är uppkopierade. Möte om tio minuter. Schemat kommer förhoppningsvis idag. Jag är på gång!

Jorå visst, en sån har jag hunnit med idag. Och ett par möten, planering och en massa hälsande på alla lärare och skolpersonal. Jag är helt slut i hjärnan som bara surrar en massa namn. Men alla verkar jättetrevliga, nyfikna och välkomnande. Hoppas att eleverna är likadana.

Nu: handledning med J så att jag får övningsköra med honom. kanske kan bli ett körkort för mig till slut.

Klätt på mig, sminkat mig, packat väskan och ätit min smörgås. Bara ägget kvar. Sen är jag klar. Redo. Sen drar jag till jobbet. Japp.

Väcktes av att telefonen ringde. Det var en skola som ville ge mig jobb! Nej tack, sa jag eftersom jag redan har fått min drömtjänst. Men det är ändå bra för självförtroendet. Har fått tacka nej till två jobb den här sommaren. Det hade jag verkligen inte räknat med i våras då jag var en stor pessimist som på sin höjd skulle få ett halvtidsvikariat någonstans. Jag hade tack och lov fel! Fan vad skönt det kan vara att ha fel, även om det är väldigt sällan.