Visst låter det sorgligt men det är ju sant. Vickan har lämnat oss för Sollefteå. Hur sjukt låter inte det?!

Det har verkligen varit helmysigt att ha henne här. Vi har bara hängt och det är så mysigt att kunna göra det utan några måsten. Hon har fått sin dos av Malte också vilket var meningen med besöket. Jag hoppas att hon var lika nöjd med sin stockholmstur som vi är. Att hon hatade att åka bil genom stan är en helt annan femma, men kommer ju att lära sig till slut, flickstackarn. Och spänningshuvudvärken kommer gå över, jag lovar.

Idag ska jag och Sofia ta oss an de snötäckta trottoarerna. Vi har nämligen bestämt oss för att det är dags för en promenad så då får det bli så. Åh vad jag ser fram emot våren nu. Jag läste att februari är månaden då flest vabdagar tas ut. Inte för att barnen är sjuka utan för att föräldrarna har sådan ångest över att våren är så långt borta. Jag vill inte bli en sån, det är bara att ta sig i kragen och vänta. Och vänta. Men till slut kommer den ju! I sommar ska jag bli brun!

Det händer grejer med Malte nu. Eller ja, det gör det ju hela tiden men vissa saker är liksom mer tydliga än andra.

Nu sitter han exempelvis mycket stadigare än vad han gjorde förut. Sprattlar han inte för mycket med armarna kan han sitta en redig stund, men jag har alltid armarna redo att plocka upp honom innan näsan dunkar i golvet. För det skulle det garanterat göra annars, sååå stadigt är det inte.

De senaste två veckorna har det också börjat hända något med benen. De ligger inte alltid bara platt på golvet utan han har börjat lägga vikten på knäna och rumpan pekar upp i luften. Att böja krypa kanske inte är alltför långt bort alltså.

Och så den sista grejen. Hans händer. Malte har precis upptänkt dem och kan sitta och titta på dem i ett par minuter åt gången. Han håller dem framför sig och knyter och spretar, knyter och spretar. Jättespännande är det tydligen.

Idag har Malte fått njuta av sin mosters sällskap precis hela dagen och det har han gillat. Skarpt. Efter en mysmorgon här hemma gav vi oss iväg på en promenad ner till Sickla, where else? Vid det laget var vi vrålhungriga så vi satte oss och åt en sallad. What else?! Snacka om att vara inkörd i sina rutiner...

Efter lunchen bestämde sig Vickan för att vara lite spontan och passade på att klippa sig när hon ändå är här. Frisörerna i Sollefteå är tydligen inte speciellt duktiga, i alla fall inte om man ska lyssna på min syster, så hon passar på när hon är i Schtockholm. Jag blev också lite sugen men det blev inget för min del, jag ska dock inte vänta lika länge med att klippa mig som jag gjorde förra gången. Sju månader tror jag att det var då...

Vickan i frisörstolen. Hon blev verkligen så himla glad när hon såg mig smyga fram och ta kort på henne när hon ser ut som en blöt hund.

Resultatet blev hon mäkta nöjd med som tur var.

Här på kvällen har det stora äventyret bestått i ett byte av en lampa på Vickans bil. Svårare än vad vi hade trott men efter ett besök med J på Mekonomen är även det löst. Nu är det häng framför TV:n, Malte sover och J tränar. Jag är heltrött men väntar en stund till innan även jag sussar kudde.

Notera Silje bakom oss. Vickans luftmadrass blåses upp och Silje undrar jag faan det är som händer!  

Vi bestämde oss för att bänka oss framför en film igår efter Köping. Jag ville se något lättsamt och roligt så det blev Couples Retreat. Det var länge sedan jag såg en så tråkig komedi. Det fanns en enda rolig scen, när de utövar övningar i yoga, men den hade man ju redan sett i biotrailern så filmen var alltså bara slöseri med tid.

Vickan och Malte tittade i alla fall inte på filmen utan pratade istället om annat.

Gomorron alla goa! (Läses på göteborska)

Vi har haft en härlig morgon. I alla fall jag. Först fick jag sovmorgon i en hel halvtimme och ställde mig inte på löpbandet förrän klockan halv åtta. Eftersom Vickan är här behövde jag ju inte vara tillbaka innan J åkte till jobbet. Väl tillbaka blev det frukost med sällskap och det är jag ju inte bortskämd med så det var himla trevligt.

Nu ligger Malte och sover och vi passar på att göra i ordning oss för dagen. Vi ska ta en promenad genom Sjöstaden och målet blir Sickla där lunch ska intas. Det blir en helt vanlig måndag med andra ord fast med sällskap av moster Vickan! Det blir en bra dag idag.

Morgonen tillbringades i soffan. Det väntades nämligen finbesök då moster Vickan hälsar på i hufvudstaden. Efter en vad hon beskrev som en mardrömsresa genom staden från Kungsängen, fick hon slappna av hemma hos oss med Malte i famnen.

Vi har inte hunnit med annat än att fika och gå på promenad idag men det är precis lagom en söndag som denna. Jag tycker att det är jättekul att Vickan är här och det känns extra lyxigt att vi får ha henne här ända till tisdag.

Dagen har varit jättemysig och jag har kramat Malte några extra gånger när Lovisa och Sixten har farit genom mitt huvud. Jag är så tacksam för vad jag har och ibland ramlar den tacksamheten över mig mer plötsligt än väntat. Idag är en sån dag.

Är man inte 08:a om man bor i Huddinge?