En ofokuserad Malte på lattefika idag

Så där. Nu är vi hemma. Tyvärr upprepades inte gårdagens lyckoträff och Malte är fortfarande vaken. Det gör inget ärligt talat. Så länge han inte somnar alltför sent, efter min egen läggningstid, så kan han vara vaken.

Kvällen har tillbringats hemma hos Sofia där jag fick smaka på en tallrik thaimat. Jag har sedan tidigare förstått att hon kan laga riktigt god mat och nu har jag fått kontrollera detta och kan konstatera att det stämmer. Jättegott var det! Trevligt att bli bjuden på middag så här en vanlig torsdag. Lite lyxigt liksom.

Ännu ett inlägg om maten, mer för min skull än för er.

Tidigare har jag bara gjort gröt på 3/4dl vatten, dock mycket pulver så att den blir tjock och hanterlig. Idag gjorde jag på en deciliter plus en rätt stor klick fruktpuré för smaken, och han åt upp allt. Välling dracks till, ca 40ml.

Till en alldeles för sen lunch blev det en halv liten burk med rödspätta och potatis. Han skulle nog ha kunnat äta upp hela burken men jag ville att han skulle dricka desto mer välling och det gjorde han också. 100ml gick ner fort! Hade jag gjort mer hade han nog druckit upp det! Och så bröd till det. Ungefär en fjärdedels formfranska med leverpastej på.

Fan vad nöjd jag blir då!

Nu gäller det bara att få honom att gilla välling utan något till också, men den som gapar efter mycket....

Nu ska vi över till Sofia. Vi har hängt i Sickla tillsammans, men hon ville bjuda mig på middag också. Stackars övergiven småbarnsmamma som jag är och allt.

Idag kommer det ut en ny bok i Aftonbladet serie av söta små bakböcker. Den här veckan är det inte sötsaker som står i fokus, det har vi väl alla  fått nog av efter julhelgen (who am I kidding?). Den här veckan snackar vi matbröd. Jag älskar att baka matbröd! Men jag hade älskat det mer om jag hade en assistent...

Hallå där! Jag vet att det är ett himla tjat om Maltes mat- och sovrutiner men jag vill ändå skriva om det. Dels för att jag vet att det finns några där ute som faktiskt är intresserade, dels för att jag vill ha det "dokumenterat".

Min plan under gårdagskvällen var ju att trycka i honom mat och det var precis vad jag gjorde. Mitt problem under de senaste dagarna har varit att han inte har varit intresserad av att äta, men igår gick det. Efter det sista inlägget som jag skrev igår så gav jag honom ytterligare lite gröt. Jag ville se hur mycket man kan stoppa i en sån här liten egentligen.

Vid nio satt han i sin babysitter och blinkade långsamt med sina små ögonlock - han var jättetrött. Jag bar in honom i vårt sum och lade honom i sin säng där han låg och pratade i en stund men sen somnade han faktiskt. Själv!

Det höll i sig i en timme sen vaknade han. Då jag inte ville söva om honom genom att amma så lät jag honom ligga kvar och så stod jag lutad över sängen och smekte honom på ryggen och sjöng för honom. Det tog säkert en halvtimme, och det var rätt jobbigt, men han somnade om! Han vaknade igen vid två men då fick han amma lite, sen vaknade han vid halv fem och åt då också. Vi halv nio vaknade vi båda för dagen och jag var utvilad som få.

Det måste vara maten som gjorde skillnaden. Jag vill i alla fall tro det för då har jag ju löst gåtan. Jag är dock inte typen som tar ut segern i förskott, J kallar mig för pessimist och han har väl rätt, så vi får väl se hur det går.

Idag blir det en promenad ner till Sickla. Jag ska köpa blöjor och leverpastej till Malte. Smörgås är ju väldigt populärt så jag tänkte att han ska få lite annat på. Smör är gott, men lite variation kan ju inte vara fel.

När vi kom hem från Sofia lyckades jag klämma i Malte en halv burk kyckling! Efter ett par timmar åt han dessutom en portion gröt blandat med fruktpuré. Inga protester. Han sköljde ner det hela med 50ml välling. Efter det fick han lite smörgås med smör och välling att dricka till. Just det här att ha välling att skölja ner med verkar funka!

Jag kommer att få amma honom till sömns ikväll när han vill sova, men då kan man väl ändå tycka att han borde hålla sig mätt ett tag. Eller?

Efter fyra koppar kaffe hos Sofia känns det som att jag inte kommer att gå och lägga mig förrän sent ikväll. Jag älskar kaffe. Grejen är bara den att jag vill dricka gott kaffe, inte från någon äcklig automat eller nescafe. Eftersom jag är den enda i hushållet som dricker kaffe har vi därför inte köpt en kaffebryggare, dessutom har vi inte ens plats i skåpen. När jag är hemma hos någon som dricker kaffe dricker jag därför mängder. Det är ju så mycket trevligare (och godare) när man har sällskap.

Sofia bjöd inte bara på en liter kaffe, utan hon vispade också ihop en jordärtskockssoppa. Så himla gott! Det är sopptema på de här dagarna som J är borta. Hon svischade dessutom in en deg i ugnen så jag kunde inte låta bli att äta nybakat bröd till heller. Det är väl inga kolhydrater, eller hur?

Efter att Malte iakttagit Emelie hälla i sig typ 250 ml välling på ett fåtal minuter kände han sig inspirerad och slurpade i sig lite drygt 100 själv. Vi tog det lugnt och jag tjatade inte så det tog väl en timme, men jag blev väldigt nöjd ändå. Lite fruktpuré gick också. Tack Malte, jag kan åter igen få hoppas på att det löser sig det här. För det kommer det ju att göra så klart, förr eller senare.

Malte har mycket att lära av två månader äldre Emelie. Att bara kunna krypa baklänges, som hon, kan han dock hoppa över tycker jag!  

Malte är verkligen världens sötaste unge och när han ligger här på golvet och ålar sig omkring och drar i allt han kan komma åt så är det svårt att tro att det där lilla charmtrollet, som är källan till all glädje i mitt liv just nu, kan ställa till det så på nätterna.

Igår fick jag honom att somna någon gång efter tio. Han vaknade efter en halvtimme, jag sövde om så att han sov i en knapp halvtimme till. Jag fick ge upp och gå och lägga mig med honom och som vanligt var det enda som gick för att få honom att somna var att amma.

Det som skiljer den här natten från de flesta andra var att han sov väldigt ytligt och vaknade ungefär en gång i timmen. Jag försökte då att bara klappa på honom så att han skulle känna att jag var där, och nöja sig med det och somna om. Det gick ju så klart inte utan det slutade med att han varje gång skrek tills han fick bröstet.

VARJE timme höll det på så. Mellan klockan 03 och 04 valde han också att vara helt vaken, ligga och pratskrika (testa stämbanden lite) tills han till slu somnade med lite hjälp från mig.

Det är väldigt frustrerande att veta att han inte behöver amma för att han är hungrig utan för att jag har vant honom till att somna på det viset. Jag får ju skylla mig själv för det är ju jag som har lärt honom det här beteendet, men det gör det ju inte mindre jobbigt för det.

Trots att J inte är här så har jag och Malte inte varit ensamma. Lina har nämligen varit förbi och sväng och klämt på Malte lite. När jag pluggade på LHS lärde jag verkligen inte känna speciellt många. Jag hade redan vänner tyckte jag, så jag pluggade mer än var social. Lina är en av få personer som jag fortfarande har kontakt med, vi pluggade religionskunskap tillsammans. 

Nu har hon flyttat till Hammarbyhöjden men vi har haft att göra på varsitt håll så att vi nästan är grannar har tyvärr inte inneburit att vi träffas mer. Idag var det dags. Med sig hade hon en bok till Malte som han kommer att älska om några månader.

Till middag serverade jag spenatsoppa. J är inte så förtjust i soppa om det inte är fisksoppa så jag får passa på nu när han är borta.

Malte nattades för 20 minuter sedan. Vi får se hur länge det håller.