Efter att ha suttit hemma i tre dagar var jag väldigt sugen på att ge mig ut på middag med Elin, Sara och Åsa. Det har egentligen inte gjort mig något att sitta hemma men omväxling förnöjer! 

Det började dock inte så bra. När jag kom till Rådmansgatan hade jag sådan otur att de hade något elfel så att både hissen och rulltrappan var ur funktion. Jag var därför fast på perrongen. Eller ja, jag hade ju kunnat traska hela perrongen tillbaka och upp längst bak, men det var ju jobbigt så Elin kom till undsättning och vi beslöt oss för att bära vagnen hela vägen upp för trapporna. Lättare sagt än gjort och jag som gick baklänges med vagnen i båda händerna tappade balansen och hamnade på rumpan. En hel trappa full med folk som stressade förbi. En man stannade och frågade om vi ville ha hjälp. Slump att den enda som ville hjälpa till inte kom från Sverige utan bröt på okänt språk? Nej, jag tror inte det.

Oh well, efter att ha plogat snö runt halva stan (jag har inte tränat idag men jag har jobbat ändå) tog vi bussen till St Eriksplan och satte oss på en indisk restaurang. Hette den Bebe? Jättegod mat med en trevlig servitris som charmades av Malte. 

Malte, Elin och Åsa. Kanske inte deras snyggaste poser men de

bjuder på det ändå. Eller hur...?

Gulle!

Malte hittade Åsas svall och vägrade släppa.

Malte är ett kapitel för sig. Han var på så jäkla gott humör! Han hade sovit lite hattigt under dagen så jag var lite orolig att han skulle bli kinkig och trött mitt i maten. Inte då. Han var så otroligt glad och tyckte att tjejerna var så himla rolig. Jag hade armarna fria hela kvällen och det är inte heller helt fel. Jag fick alltså njuta av mitt restaurangbesök till fullo. Han höll sig på topp i sex timmar vilket är en rekordnotering. När vi gick hem somnade han bums i vagnen men vaknade bara efter tjugo minuter. Den här killen tycker att livet är alldeles för spännande för att sovas bort, och det har han ju rätt i. Fast det är ju himla skönt...

Jag bjuder på den här postern också som jag hittade på anslagstavlan nere i Hammarbyhöjdens tunnelbanestation. Vi ses väl där?

Jag fortsätter att köpa bakböckerna som kommer med Aftonbladet varje vecka. Jag tycker att de är jättesöta i utseende och format och så innehåller de faktiskt jättemånga recept som jag vill testa.

Den här veckan kom den i mitt tycke bästa boken hittills. Brownies & cookies & andra amerikanska recept. Jag tror att det enda receptet i den boken som jag skulle hoppa över är Upside Down Cake. Det är en himla tråkig kaka med ananas på, nej tack. Resten ser i alla fall väldigt intressant ut och kommer att bakas.

Cookie Dough ice cream. Hjälp vad gott!! Assimpelt men ändå så gör

man det ju aldrig. I sommar så... då ni!

Cheesecake Brownies. Ja tack!! Cheesecake är en av mina favvoefterrätter. Och en brownie tackar man ju aldrig nej till. Det här kan ju inte blir ett misslyckande!  

När ska jag baka allt det här då? Jag vill ju baka mig igenom Sött Sweet Dulce också. Att äta bakverk varje dag och hålla nere på kolhydraterna går ju liksom inte ihop. Men ni vet väl att det är när man tränar som man får äta sånt här?! Oj vad mycket träning jag har framför mig.

Oj vad dagarna går fort, det är ju nästan helg! Vi försöker att få in rutinen atty kliva upp sju varje morgon så när klockan ringde var det bara att masa sig upp. Jag tycker om att vara uppe tidigt, man hinner göra mer och man hinner slöa mer. It's a win-win-situation!

Snön vräker inte längre ner och det är jag tacksam för. Snön är min fiende. Eller min vagns fiende. Nu hoppas jag att alla människor är snälla och går ut och trampar in snön riktigt ordentligt så att jag kan flyga fram som jag vill. Annars stannar vi inne...