Alla inlägg under december 2009

Av Tant Alexandra - 31 december 2009 10:30

Jag avslutar 2009 på samma sätt som 2008. Med en årskrönika. Den här gången kan jag vara helt ärlig till skillnad från förra gången. Den största händelsen, vetskapen om den lilla bebisen i magen, fick jag ju hålla tyst om då, jag bara nämnde att magkänslan sa mig att 2009 skulle bli ett bra år.


Jag hade rätt!


Året började med en glad nyhet för mig. Det graviditetsillamående som jag hade dragits med under de sista veckorna av året började nu gå över och jag kunde hålla lektioner igen utan att känna att jag nog ville spy. Bebisen var fortfarande en hemlighet men familjen och de närmsta vännerna hade fått veta att vi skulle bli en liten familj.


Leverans från Middagsfrid


Mat har alltid varit ett återkommande tema här i bloggen. I januari fick den mer plats i inläggen än någonsin då vi började prenumerera på Middagsfrid. Det var så himla skönt att få hem två fyllda matkassar varje söndag och dessutom få möjlighet att prova på lite andra maträtter än vad vi skulle ha gjort om vi själva hade komponerat matsedeln. Vi lade tyvärr ner projektet efter ett tag då vi tyckte att det blev ett himla matlagande precis hela tiden. Men vem vet, vi kanske blir kunder igen!


Under hösten förra året hade vi renoverat badrummet och vi trodde att vi kunde lägga det bakom oss. Vi trodde fel. Det började lukta apa och hur många gånger vi än hörde av oss till Badrumsteknik AB som hade utfört arbetet, så åtgärdades inte problemet ordentligt. Detta skrev jag givetvis om i bloggen och helt plötsligt började folk höra av sig och tacka för min recension av företaget. De avstod nu från att anlita dem.

översvämmat badrum

Under en period var det här en vanlig syn hemma hos oss. Ett översvämmat badrum. Så sjukt äckligt kan jag säga er!


Det dröjde inte länge innan Peter på Badrumsteknik hörde av sig till oss och omtänksamt undrade hur det gick med den bajsiga lukten som vi fick dras med. Vi förklarade att den var kvar, och den helt plötsligt medgörliga Peter föreslog att de skulle komma över på fredagen och fixa problemet. Tänk vad lite bad press på nätet kan få människor att bli handlingskraftiga! Badrumsteknik gick sen i putten ska jag tillägga.

  


I februari var det äntligen dags för det efterlängtade rutinultraljudet. Nu kunde jag avslöja både på jobbet och i bloggen att jag och J väntade bebis till sommaren. Jag fick faktiskt gå på två rutinultraljud då hon inte riktigt kunde se allt hon ville första gången vi var där. Det var jag väldigt nöjd över då jag fick titta på lilla pyret en bonusgång! Trots att vi var där två gånger fick vi inte veta vad det var för kön på den lilla. Den hemligheten behöll han för sig själv!



Matning av hemlösa katter på Cypern. De var hur många som helst som kom springande mot oss! Magen uppfattar man bara om man vet att jag är gravid, annars är det bara en vanlig tjockismage.

  

Mitt sportlov firade jag inte i skidbackarna som man ska, utan jag tog flyget ner till mamma och pappa på Cypern istället. Det var så himla skönt att vara där i en vecka och bara ta det lugnt. Vi fikade, vi tog promenader, jag läste böcker, jag tog sovmorgnar och fick dessutom umgås med två av mina favoritpersoner i världen, mina föräldrar! En av dagarna kom hela tjocka släkten från Limassol och hälsade på också!


De första kläderna inhandlade till den ännu anonyma bebisen. Min favorit blev de gröna byxorna. Malte var så jäkla söt i dem! Och så gick de ända upp till armhålorna trots att de var i stl 50!


Äntligen kom vagnen! Som jag hade väntat! Jag är fortfarande helnöjd med vår Teutonia Fun.  


Under våren ägnade vi oss åt förberedelser inför den lilla bebisens ankomst. Kläder inhandlades, vagn beställdes, bloggen handlade också allra mest om innehållet i min mage. Det var ju det enda jag tänkte på.


I mars blev jag för första gången så sjuk att jag blev tvungen att läggas in på sjukhus. En otrevlig historia med en kräksjuka som sammanföll med ett virus på balansnerven. Inte roligt att spy en hel dag samtidigt som allt omkring en snurrar. Mycket värre än den värsta bakfyllan. Eftersom jag var gravid blev jag inlagd på gynakuten där jag fick ligga i fyra dagar. Där blev jag väl omhändertagen och för första gången fick jag erfara den svenska vården. Jag blev mycket positivt överraskad.



Ben & Jerrys  

18 april fick jag reda på den sorgliga nyheten att Fossil Fuel utgått ur sortimentet. Ett hårt slag mot mitt glassberoende och som jag fortfarande inte har kommit över. Som tur är kan man fortfarande få tag på smaken på Ben and Jerry's glassbarer.


Det bjöds på föräldrautbildning under våren, jag fick prova lustgas som upplevdes som roligare utan värkar än med. Jag jobbade vidare på jobbet men självklart längtade jag efter sommarlovet. Det var inte så tungt rent fysiskt att jobba, som mer psykiskt. Jag hade svårt att fokusera på undervisning när det enda jag ville tänka på var vår bebis.


Just när jag trodde att sommarlovet aldrig skulle komma så blev det studentdag för eleverna, läraravslut för mig och helt plötsligt stod jag och var ledig. Jag hade sommarlov, mitt första utan att behöva jobba på Coopen! Jätteskönt var det till en början men när värmen väl kom var det jobbigt att vara gravid. Händerna och fötterna svullnade bland annat upp, det var inte en vacker syn.


Det söta brudparet. Klart man blir lite giftassugen när man ser såna här bilder...  


Bara några dagar efter att sommarlovet började var det dags för oss att ta bilen upp till Sollefteå. Lillasyster Vickan och hennes Daniel slog nämligen till med ett vackert sommarbröllop.


Så kom äntligen juli, månaden då bebisen var beräknad. Jag tillbringade dagarna med att träffa kompisar varvat med att ligga på soffan. Att undvika värmen gick bara inte så stundtals var det riktigt jobbigt. Magen var liksom inte längre liten. Det började ju dra ihop sig...


     

     

Gravvomage i v 26, 29, 32, 35, 37 och 38. Mycket jeanskjol blev det tydligen...


Den 16 juli blev livet något helt annat. Jag blev mamma och J blev pappa. Sex dagar innan BF överraskade Malte med att vilja komma till oss. Världens sötaste pojke som vi snabbt valde att kalla just Malte. Förlossningsberättelsen gav jag er här. De närmaste veckorna efter att han fötts är dolda i ett töcken. Om det inte hade varit för bloggen hade jag inte kommit ihåg vad vi egentligen sysslade med de dagarna. Vi gosade mest.


     



  

Bara ett par veckor efter att Malte föddes slog vi till och köpte oss en tomt i Tyresö Stand. Planen är att det under våren 2011 ska byggas ett hus där. Vårt drömhus som hela vår stora familj ska bo i. Det där med stor är förresten något som jag och J inte är helt överens om. Ännu.


Hösten gick i barnvagnspromenerandets tecken. Vi träffade vänner, gamla som nyfunna. Vi träffade bebisar och gick på barnvagnsbio, jo allt det där som ingår i att vara föräldraledig. Malte växte som han skulle och blev bara större och större.


Amningen fick en lite knackig start med såriga och blödande bröstvårtor, men med lite jävlar anamma och tålamod så funkade det jättebra till slut. Så bra att då han använde mig som napp dygnet runt, kände jag en oerhörd avlatsning när han började äta gröt och pureér och till min glädje dessutom tyckte att det var smaskens.



     


I väntan på att den gråa hösten/vintern skulle ta slut, beställde vi biljetter till Cypern. Maltes första pass fick vi hem också, med världens sötste passbild.


 

En nyvaken Malte i ett pass som ska sparas för evigt!


I november sattes också vårt husprojekt igång på riktigt. Vi åt middag och pratade hus och tomt med en arkitekt som ska rita vår framtida bostad. Nu började det!


Med start den 22 september så slutade jag och J att äta gottgott. Mitt mål var att bli av med mina graviditetskilon plus några extra som jag hade lagt på mig under hösten när jag började jobba som lärare. Det är förvånande hur snabbt kexchoklad fastnar på kroppen när man dessutom slutar röra på sig... Därför såg vi mer än någonsin fram emot det årliga julbordet på Oaxen. Det skulle vara vårt slutmål på vår diet och vi skulle få frossa i desserter!


Fudge och kola, praliner och annan konfekt, uppradade i de fina skålarna. Det är nästan så att man inte vågar ta en bit.


Jävlar i min lilla låda vad gott det var att få äta mig mätt på bara sånt som var riktigt gott. Och att få äta efterrätter tills man storknar gör man i min mening alldeles för sällan.   


Julen kom med stormsteg och den firades här på Cypern där vi befinner oss nu. Malte fick flyga för första gången och det gick mycket lättare än vad jag hade väntat mig. Julaftonen blev trots att jag inte hade trott det, ganska traditionell med sill, potatis och jansson.



   


Och nu är det nyårsafton. Den kommer att firas med sju vuxna och tre barn. Föroppningsvis somnar barnen i en vettig tid och vi kan fira tolvslaget med en skvätt champagne!






ANNONS
Av Tant Alexandra - 31 december 2009 08:00

  

 

Vare sig ni har en mysig parmiddag eller är på en dundrande nyårsfest så hoppas jag att ni får en trevlig och vintrig dag med ett fantastiskt avslut.

 

Gott Nytt År!!

ANNONS
Av Tant Alexandra - 30 december 2009 21:53

  


Denna dag har gått i förberedelsernas tecken. Om det har gått er förbi kan jag meddela er att det imorgon är nyårsafton. Den sista dagen på året. Idag fick alltså vi kvinnor, mamma och jag, ställa oss i köket och slava. Fast de var väl rätt frivilligt om jag ska vara ärlig. Vi gjorde tramisu som ska stå och dra och gotta till sig tills det är dags för efterrätt imorgon, och så gjorde vi den årliga Vasilopitan som ätes efter tolvslaget. Jag har inte ätit den på åratal eftersom det var jättelänge sedan jag firade nyår med mina föräldrar. Jag håller givetvis tummarna för att jag får pengen!




    


Förutom en del bakning och matlagning inför ikväll, blev det också en tur till stans bästa bageri. Det var nämligen dags att köpa en smaskig schokolatina (chokladtårta) och en ask dahktila. Tårtan uppfyllde alla min väldigt höga förväntningar men dahktilasarna var inte alls lika goda som när mamma gör hemmagjorda. Tyvärr en besvikelse.

     

Malte med sin lillkusin Hannes. Knappt två månader yngre men ändå en himla skillnad i rörlighet. Shit vad fort det går!  


Dagens händelse var annars att Pernilla och de små trollen Adam och Hannes kom ner. Malte fick alltså träffa sina kusiner för första gången. Eftersom de kom här nu på kvällen har de inte hunnit bekanta sig med varandra ännu men de har ju en vecka på sig.


Efter middagen kom Gösta och Karin och knackade på. Då de ska iväg och fira in det nya året i Larnaca tyckte de att vi skulle fira Lillnyår ute på uteplatsen. Med en flaska Cava firade vi alltså redan in 2010 klockan 20.10 den 30 december 2009. Man kan säga att vi har övat skålandet inför imorgon då det ska firas på riktigt. Vi blir ett ganska lagom stort sällskap då vi firar tillsammans med mamma och pappa, Pernilla med barn plus Birgit och Kenny.


Suddig bild som kan behöva en förklarande beskrivning. Gösta öppnar flaskan vid det inbillade tolvlaget medan pappa posar stolt i sin kepa med inbyggd ficklampa.

Jorå, visst, såna har de!


Gösta och Malte tar ett snack om livet och Cava


Nu: Willy Wonka and the Chocolate Factory på TV.

Malte somnade kvart över nio och jag ska väl surfa en runda.

Av Tant Alexandra - 29 december 2009 20:22

Jag fick en undran från Dante som frågade om jag känner mig som hemma på Cypern eller om jag längtar hem till Sverige.


Jag har faktiskt fått den frågan förut, hur pass hemma jag känner mig på Cypern osv. Och det är inte helt lätt att svara på. Min mamma är från Sverige och min pappa från Cypern. Jag har bott i Sverige i hela mitt liv minus ett par vändor då vi har bott på Cypern. Men hur pass hemma känner jag mig på Cypern? Jag menar, jag har ju faktiskt större delen av min släkt här nere.


Det här med identitet är inte helt enkelt men jag skulle vilja säga att jag är till hundra procent svensk. Jag är så mycket svensk man kan bli. Det konstiga med det hela är att trots att hela jag är svensk så finns det ändå plats för att vara lite cypriot. Det är som att jag är så mycket mer än hundra procent. Låter det krångligt? Ja, det är ju det.


Jag menar, det känns helt annorlunda i magen när flyplanet landar i Larnaca än när det landar på ett annat turismål i Medelhavet. Jag kan inte i ärlighetens namn säga att jag "kommer hem" men jag kommer till någonstans som jag håller väldigt varmt om hjärtat. Det är liksom min ö. De andra på planet kommer för att sola och bada, jag kommer till mitt. Till min pappas hem. Till min farmors hem. Att mina föräldrar bor här lite drygt halva året gör det förstås ännu mer speciellt. Och så har jag ju släkt här.


Jag känner själv att jag inte är turist här, jag har ju för bövelen till och med gått i skolan här nere! Språket är inte ett främmande sådant som man har lärt sig i skolan eler på TV. Det fick jag genom min pappa som pratade med mig som väldigt väldigt liten. Jag önskar att cypriotiskan var lika levande hos mig som det var 90-91 när vi bodde här sist, men så är det inte. Vi flyttade tillbaka och jag tappade det. Det kommer dock tillbaka när jag har fått ett par fruktiga drinkar innanför västen!


Hur mycket man än vrider och vänder på det så är jag svensk. Och cypriot. Mest svensk men ändå himla mycket cypriot. Och nej, jag längtar inte till Sverige. Än.



Av Tant Alexandra - 29 december 2009 18:16


Malte fick smaka Hippps fruktdryck för första gången, och det tycktes om. Birgit fick äran att ge honom den då hon vekar ha snitsen med nappflaska.


Malte har lagt sig till med nya sovvanor som jag i vanliga fall hemma i Sveriget hade varit mycket tacksam för. Jag har länge velat att han ska somna lite tidigare på kvällarna och vakna lite tidigare på morgnarna. Under hela semestern har han somnat vid nio på kvällen men det innebär också att han envisas med att vilja gå upp sju på morgonen. Som sagt, precis som jag länge har velat, men inte speciellt önskat under semestern. Idag fick J masa sig upp tidigt för jag behövde min sömn.


Malte är som sin mamma. Han gillar att titta på när andra arbetar.

  


  


Idag har det hängt hemma. Det har fikats och lästs. Ganska skönt faktiskt. Pappa satte igång och började snickra ihop en sandlåda till sim systerson Adam som kommer till Cypern imorgon. Sandlådan kommer passa bra här i parken då det redan finns ett par gungor och en rutschkana. När mina föräldrar köpte den här lägenheten för en massa år sedan var marken framför vår uteplats bara en skräpstation. Övervuxet och fult. Men så flyttade det hit några engelsmän permanent som tyckte att det skulle vara trevligare att från sina balkonger ha utsikt över en park. Så då gjorde de en park på sin fritid, som blev jättefin och trevlig att sitta och koppla av i när solen rör sig på himlen och lämnar just vår uteplats.


Hemma i Sverige har vi glassbilen. Här har vi en liten söt gammal gubbe som säljer frukt för säsongen på sin moppe. När han kommer i full fart och skriker dagens varor springer mamma ut på gatan för att handla. Idag bev det rikrigt goda apelsiner. Jobbigt för honom när det är dags för vattenmelon...


  


  


Igår blev det som sagt gyros. Idag var det dags för KFC. Varken jag eller mamma visste vad vi ville ha så vi gjorde det enkla valet och beställde en Mega Bucket till os alla. Jag kan väl inte säga att jag blev jätteimponerad och jag är heller int särskilt ledsen över att vi inte har en KFC i Stockholm, men jag blev mätt i alla fall och det var väl egentligen hela poängen med maten.

Av Tant Alexandra - 28 december 2009 20:57

Det har väl hänt oss alla. Så fort vi åker på semester så blir kroppen mottaglig för alla möjliga sorters sjukdomar, vissa värre än andra. I samma stund som flygplanet touchade marken på landningsbanan så åkte J på en förkylning. När den valde att lämna hans kropp gick den inte långt utan satte sig i min näsa och hals. Dagen har därför varit seg. Jag har till och med sovit middag!


Vi hade ändå inga planer idag så det gjorde ingenting. För första gången den här semestern så vaknade vi till en mulen himmel. Inget regn eller mörka moln, men inte heller en strålande sol som värmde under frukoststunden. Jag ska inte klaga, 18 grader är väl inte fy skam, men det är klart att jag inte hade tackat nej till lite sol.


Nu till maten. Eftersom inte så mycket annat hänt idag så ska jag rapportera om maten. Förutom att vi åkte och handlade inför nyårsmiddagen så har jag tre matrelaterade händelser att berätta om.


  


1. För första gången i mitt snart 28åriga liv så har jag druckit turkiskt kaffe. Det är i mitt tycke ett riktigt "vuxenkaffe" så jag har hållit mig till brygg- eller nescafe när jag har varit på Cypern tidigare. Idag var det dags. Jag tog mig en kopp. Ja, jag bad till och med om en. Kokt finmalet kaffe med sump i botten. Den första lilla sippen tyckte jag inte alls om, inte den andra eller tredje heller. Men när det hunnit kallna lite och sumpen hade lagt sig ordentligt tyckte jag faktiskt att det var gott. Vuxenkaffe alltså... Who knew!


 

Mamma satte sig tålmodigt och försökte pilla av pappret från brödet.

Till ingen nytta ska tilläggas.  


2. Mamma bestämde sig för att det fick vara nog med rostmackor så hon ställde sig och bakade bröd. Gottgott! Besvikelsen var stor när det visade sig att bekplåtspappret inte ville lossna från limporna och hon låter hälsa att hennes uppmaning är att man låter bli att handla på Carrefour. I alla fall bakplåtspapper. Det får bli Orfanidis nästa gång.


  


3. Jag har lagt en beställning på två take away-måltider under våra två semesterveckor. Den ena är mat från KFC, den andra var gyros. Pappa åkte alltså iväg och köpte med sig fyra portioner gyros till oss här på kvällen. Det sitter aldrig fel. Och så lite pommes till det. Det slår kebab any day of the week kan jag tala om.


Jag ska också hälsa till alla er som är vana vid att få en liten kommentar av mig på eran blogg. Förlåt! Det hinns liksom inte med men så fort jag kommer hem till kalla Sverige så blir det skärpning på den fronten. Jag lovar.

Av Tant Alexandra - 27 december 2009 20:37

Att turista på Cypern är inte något jag ägnat mig så mycket åt. Idag var det alltså dags, då J inte har satt sin fot på den här lilla ön förut. Vi tog den obligatoriska rundan här på östra sidan. Efter att vi hade gjort i ordning oss i maklig takt packade vi in oss i bilen och styrde kosan mot Protaras. Det är en liten turisthåla som alla barnfamiljer åker till, som alternativ till supandet som sker i Ayia Napa.


Framme i Protaras ställde vi bilen utanför en för säsongen stängd restaurang och gick ner till vattnet. Snacka om att jag blev sugen på solcharter! Hade jag och J haft badkläder med oss hade vi garanterat hoppat i. Nu blev det inte så utan vi fick nöja oss med att gå i sanden i gympaskor och mäta vattentemperaturen med fingrarna. J gissade på 17 grader och det är väl inte fy skam för att vara Medelhavet i december.


  


Att åka igenom Protaras går ganska fort, speciellt på vintern när allt är igenbommat, så vi åkte vidare mot naturreservatet vid Cape Greco för att fika. Innan vi nådde picknickplatsen stannade vi till vid ett litet kloser. Mamma stannade kvar i bilen med Malte som hade somnat i sitt babyskydd, medan vi andra klättrade ner för klipporna bakom klostret. Där nere finns en stor grotta som jag försökte fotografera men bilderna gör inte miljön rättvisa. Ännu ett tillfälle då jag önskade att jag kunde mina kamera...


 


  

Jag tycker att det här är så vackert. De karga klipporna påminner mig om Sagan om Ringen av någon anledning

  


  

I närheten finns den här stenbron som kallas "Kråkvalvet". För några år sedan fick man gå över den (om man vågade) men nu har man ställt upp stora skyltar där det rekommenderas att man låter bli om man håller livet kärt.


Uppe vid picknickplatsen fanns bord, bänkar och grillplatser för de som vill äta en stadig lunch. Vi hade ju nyss ätit frukost så mamma hade istället plockat ner kaffe, te, vaniljbullar och lussekatter. Det tackade vi för och smaskade i oss himla fort. Malte vaknade lagom till at kopparna tömts, och vi åkte vidare till the sea caves.


Se så glad Alex blir av en lussekatt! Der är lätt att göra henne nöjd med andra ord.


Hittillls på vår lilla utflykt hade jag redan varit på alla ställen tidigare. Vi åkte väl dit mest för Js skull. Jag hade dock ett önskemål om att vi skulle åka till klippstupet med hålet, så då gjorde vi ju det. Om man klättrar ner för klipporna en bit kommer man till ett hål i stupet, som kallas för Poseidons öga. Varken jag eller mamma vågade oss ner men pappa och J gick ner för att titta. Mamma, som förmodligen har sett varje kvadratcentimeter av den här lilla ön, har fortfarnde inte vågat sig ner dit, så hon blev mäkta glad när hon fick se att J hade tagit bilder där nere. Äntligen har hon fått se hur utsikten ser ut därifrån.


Utsikten ovanifrån, för dem som inte vågar sig ner för klipporna.


Så här ser det alltså ut nere i klipphålet. Vi hade ingen aning!

  



Där står de. Pappa och J.    



Medan vi stod där och fotade och lekte turister stod ett par där uppe på avsatsen ovanför J och pappa. Vad jag inte lade märke till då när jag fotade var att paret gav varandra en avskedskyss. Ögonblicket efter hoppade mannen ner i vattnet! Mamma skrek av rädsla för hon trodde att han hade ramlat i. Cool kille det där, han hoppade till och med en gång till så att jag kunde föreviga det på bild.


       


Maltes reaktion på det hela var att lägga en spya över BabyBjörnen så då bestämde vi oss för att åka hem. Vi skulle bara hinna med en punkt till på turistlistan. Ayia Napa. J hade ju inte ens varit där så han ville se det på säkert avstånd i baksätet i bilen. Vi tog en snabb vända igenom stan, men även där fanns inte mycket att se eftersom det allra mesta är stängt. Bara ett par restauranger och supermarkets hade öppet för de övervintrande pensionärerna.


Vi kunde nöjda åka hem till lägenheten och klappa oss själva på axeln för ett gott turistande. Det finns självklart mer att se men det där var precis lagom för ett sällskap med en liten bebis. Nära och bra.


Eftermiddagen tillbringades på uteplatsen. Vi njuter av vädret och hoppas på att nyhetssändningarna har fel när de säger att regnet är på gång. Tyvärr kan det nog stämma, för storasyster Pernilla kommer ner om några dagar och hon brukar tydligen ta med sig regnet och allt som har med dåligt väder att göra. Vi kanske får vara nöjda med det hittills fenomenala vädret vi har haft.

Av Tant Alexandra - 26 december 2009 20:37

Jag ska börja med att berätta om sovvanorna här nere på Cypern. Ja, Maltes sovvanor alltså. De ser faktiskt riktigt bra ut om man jämför med tidigare. För tredje kvällen i rad nu så har jag lyckats natta honom vid nio och efter att han har somnat har jag dessutom kunnat lägga över honom i sin resesäng. Kanon! Det första sovpasset håller i sig i typ fyra timmar och det är jag helnöjd med. Efter det vaknar han dock lite oftare men jag lyckas alltid lägga över honom i sin säng. Framgång med andra ord. Han vaknar också tidigare, vid åtta, så det här kan sluta hur bra som helst.


Idag vaknade han alltså vid åtta och senare än så hade han inte fått sova om han hade velat, för idag var det nämligen dags för en roadtrip. Vi skulle åka till Limassol för att hälsa på alla släktingar som för första gången skulle träffa Malte. Och J.


Första stoppet blev i Linopetra för att hälsa på min farmors syster. Där blev det en liten kopp kaffe och en julkaka. Det har ätits en del såna hittills. Efter det åkte vi raka vägen till min farmor där alla väntade. Det tog inte lång tid innan Malte hade charmat byxorna av hela högen.


Som brukligt när vi är där och äter så ska de grillas och det uppskattas av mig som gillar det. Min farbror Themos är grillmästare numero uno och misslyckas aldrig. Det blir alltid kanongott. J kunde inte låta bli att bli imponerad av Themos stora turbogrill som han har gjort själv. Som ni ser är den i arbetshöjd så man slipper få ont i ryggen när man håller koll på köttet. Den är dessutom höj- och sänkbar och grillspetten snurras runt av en motor. Den här grillen är alltså inte för amatörer, men J vill ha en till vårt hus ändå!


Themos lagar mat på turbogrillen medan vi andra imponerat tittar på. Bredvid står hans fru Yiota. Jag missade att ta en bild när maten låg på, men den uppmärksamme ser kyckligen som ligger och väntar under.


Det åts en hel del, och det gullades med Malte en hel del. Jag kunde därför ha händerna fria och ha tid att ibland översätta vad alla sa. Js språkkunskaper sträcker sig tyvärr inte ända till cypriotiska så han satt mest och log. Och åt. När han fick en fråga som han kunde svara ja på så gjorde han dock det på grekiska! Så mycket kunde han! Vi får väl se om det kanske blir en liten grundkurs i grekiska för honom i framtiden.. Det kan inte vara helt kul att sitta en hel dag och inte förstå någonting.


Alla ville skoja med Malte. Här lekte min kusin Efi klappleken med Malte som fascinerat hängde på.


Ännu en kusin, Nikolina, åt snabbt upp sin mat så att hon kunde ta hand om Malte då han började gnälla. De tackade jag för som kunde äta upp min mat i lugn och ro.


Min farmor Alexandra med lilla Malte. Söta båda två, eller hur?


Framåt eftermiddagen var det dags att åka tillbaka till Paralimni, det tar ca 80 minuter, och det var inte under många av dem som Malte var tyst. Han skrek högt stackarn, och ville inte alls sitta fastspänd i babyskyddet. Helt utmattad av gråt somnade han dock lagom till att vi svängde in bakom hörnet till lägenheten. Är inte det typiskt?


Nu sover Malte förhoppningsvis för natten och vi andra sitter och tittar på TV. Eller ja, jag bloggar, mamma och pappa tittar på Finding Neverland med Johnny Depp, och J löser de lätta korsorden i mammas Allers. Han upphör aldrig att förvåna!



Lite lek på golvet innan läggdags. Det gäller att få ur honom all energi

 innan man börjar natta...

Presentation


Ofta TV-tittande.
Ibland småkaksbakande.
Alltid bakverkssugen.
28-årig hammarbybo.
Ledig gymnasielärare.
Nybliven mamma till finaste underbara Malte.

Omröstning

Jag insisterade på att få baka en tårta till en lunch hos Lovisa om ett par veckor. Vilken tårta ska jag baka tycker du? Vilken tårta skulle du vilja äta om du fick välja?
 Torta di Verona - en sockerkakstårta med marcarpone, blåbär och amaretto
 Choklad - och hasselnötstårta - mörk chokladkaka med en peanut butter frosting
 Key Lime Pie - inte lika mäktig som cheesecake och med smak av just lime
 Torta della Nonna - italensk ostkaka som serveras med lättvispad grädde
 Chokladmoussetårta - chokladmousse på en chokladbotten
 Cheesecake med vit choklad - cheesecake toppad med färska bär

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31
<<< December 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Bloggar jag läser

Länkar

  • Blogglista.se
  • Bloggtoppen.se
  • One Million Blogs . org
  • Top Personligt bloggar

RSS

Följ bloggen

Följ ~ www.tantalexandra.se ~ med Blogkeen
Följ ~ www.tantalexandra.se ~ med Bloglovin'

Translate


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se