Vi har upptäckt att Malte är kittlig under armarna. Vi försöker att låta bli att kittla honom eftersom jag vet att det är tortyr (jag är själv sviiinkittlig), men det är så svårt när han skrattar så sött.

Efter att ha använt babysittern som stol för Malte att sitta i när han äter så har den oundvikligen blivit ganska snuskig. Den är täckt med torkad gröt och palsternackspuré och är i desperat behov av att leva i symbios med tvättmaskinen i någon timme.

Därför tyckte jag att det var dags att inhandla Maltes första banstol. Jag har vetat länge vilken jag vill ha. En Antilop från IKEA. Anledning till det: den fantastiskt smarta brickan frampå. Jag är aningens allergisk mot kladd och det kommer att bli svårt att undvika de närmaste åren. Det här är ett försök att åtminstone hålla det ifrån bordet som jag själv ska äta på.

Världens sötaste Malte i den snuskigaste babysittern hittills.

Gullis!

Malte verkade gilla att sitta i den direkt. Han kommer ju lite högre upp så allt som han är van att titta på hanmnar i ett annat perspektiv. Premiärätning i den blir det inte förrän imorgon då han redan har ätit dagens ranson av gröt och puré. Jag tinade en extra tärning puré idag för han har alltid ätit upp allt så jag tänkte att han till och med skulle kunna äta mer om det fanns. Mycket riktigt, även den här gången åt han upp allt. Duktig kille!