Nu har jag lyckats spela in hur Malte låter när han ska snacka loss. Högt låter det! Och lite nasalt. Fast han kommer av sig efter en stund när han märker att han blir filmad. Han blir lite blyg sådär.

Vi var som sagt på Fyrens öppna förskola i Kärrtorp och vi blev inte imponerade. Båda våra små bebisar hade äntligen somnat i sina vagnar, så när vi kom dit bestämde vi oss för att ta in liggdelarna på vagnarna in i lokalen. Vi hade ingen aning om hur det såg ut där inne så vi vågade inte lämna dem utanför första gången vi kom dit. Självklart åkte skötväskan med också då det finns en del dyra grejer där i.

Det första vi får höra när vi satt oss är att man i fortsättningen absolut inte får ta med luggdelarna och stora väskor med in. Det blir så fullt då och det är ju viktigare att de lekande barnen får plats än stora väskor. Absolut, det är jag helt med på. Det var inte vad hon sa, utan hur hon sa det. Det kändes som att hon tyckte att vi bara kom dit och förstörde.

Under informationen fortsatte hon sen med att berätta vilka aktiviteter de brukar ha i veckorna på rullande schema och sen redogjorde hon för de regler som gäller. Självklart tycker jag att hon ska berätta det, men återigen. Det var inte vad hon sa utan hur hon sa det. Det var liksom inte välkomnande. När hon hade pratat klart tyckte hon att vi alla skulle sitta där och småprata men då kände både Sofia och jag att det var dags att gå. Fika och småprata kunde vi lika gärna göra hemma hos henne.

Synd tycker jag, men det var inte alls ett bra intryck jag fick. Sen kände jag också att Malte fortfarande är för liten för att ha kul där, så det är mycket möjligt att vi går tillbaka när de blir äldre. Så länge tänker vi kolla in Öppna förskolan nere i Hammarby Sjöstad istället. De har garanterat mycket fräschare lokaler och så kanske de är mer välkomnande än i Kärrtorp. Vi hoppas på det.

Nu: kycklingen står i ugnen, Simpsons skämtar på TV och Malte ratar fortfarande flaskan...

Idag blir det ännu en premiär i våra liv. Vi ska nämligen till Öppna förskolan för första gången. Den här första träffen är organiserad av BVC så vi ska dit med föräldragruppen. Jag antar att vi ska få titta oss omkring och få lite info om vad de brukar göra osv. Kul!

Jag och Sofia tar sällskap dit och sen blir det förmodligen en promenad efteråt. Jag har nämligen hört det ryktas om soligt väder i eftermiddag. Jag hoppas att det inte bara är skvaller för det har verkligen varit för täskigt väder den snaste tiden. Jag har nästan glömt hur en solig höstdag ser ut.

Nu blir det frukost i väntan på att Malte vaknar. Han har sovit jättemycket i natt och nu har han tagit sovmorgon.

Det är 46 dagar kvar. Nej, jag pratar inte om att vi ska åka till Cypern då för dit är det är 54 dagar. Det är mitt andra delmål. Mitt första delmål är jubordet. Gottgott here I come!

Oaxens julbord. Oaxens desseeeeertbord. Alla möjliga sorters praliner och kolor. Ostkakan! Mandelmusslorna med hjortronsylt. Ischokladen. Besatt? Närå, inte alls. Jag har bara tänkt på det här sen i typ... juni.

Malte tittar på Christine på Kanal 5. Funny stuff! 

Vi har som sagt suttit hemma hela dagen, minus en kortare promenad, och då har jag pillat med fotoboken som man fick gratis om man bloggade om det. Det tog lite tid men det var roligt. Hjälp vad mycket bilder jag har lyckats ta på de här veckorna! Det är ju helt galet! Men det är klart, har man motivet hos sig hela tiden så...

På eftermiddagen tyckte jag att det var dags för Malte att klämma i sig en flaska ersättning men nej, återigen vägrade han. Det gjorde han igårkväll också. Jäkla unge! Men jag tänker inte ge upp, han ska fan gilla den där plastflaskan! Varje gång! Gröten funkar i alla fall, det får jag finna tröst i.

Trevligt att laga mat faktiskt. Hade varit ännu trevligare om jag hade

 kunnat sörpla på ett glas rött under tiden... 

Något som går framåt i mitt liv just nu är i alla fall matlagningen. Ni som känner mig vet att I don't do cooking. Jag bjuder gärna hem folk och så kan jag titta på när de festar loss i köket. Det där har helt plötsligt släppt, från ingenstans tycker jag att det är lite sådär småtrevligt att stå och fippla på köksbänkarna. Idag blev det fetaostfyllda färsbiffar med tallatouri (cypriotisk tzatziki) och sallad och jag fick tom komplinger (flera gånger) av J. Det kanske kan bli en bra mamma av mig i alla fall, en sån där som kan laga mat åt sina barn!

Jag vet inte vad som har hänt, men helt plötsligt så bara rasar det in läsare på bloggen. Jag har aldrig jobbat för att fler ska läsa vad jag och lilla Malte sysslar med på dagarna, men det är ju askul att så många vill kika in. Dag efter dag dessutom!

Ni är mäkta välkomna ska ni veta!

Vi skulle ha träffat Jenny och lille Melvin idag. Melvin ska nämligen lära Malte allt han kan. Hur man äter ordentligt och hur man sover ordentligt. Jag begär liksom inte mer av Malte (ärligt talat begär jag inte ens det). Men det blev ändrade planer då Jenny ska ha visning på deras lägenhet och jag insisterade på att hon skulle städa i lugn och ro utan att behöva underhålla oss samtidigt. Jag är nämligen en väldigt krävande gäst och vill ha full uppmärksamhet hela tiden! Det finns ju en anledning till att jag är lärare, hahaha!

Idag stannar vi alltså hemma, förutom den obligatoriska promenaden för att få Malte att somna ordentligt på eftermiddagen. Silje ligger och sover som hon alltid gör när det är tråkigt väder. Tänk om bebisar var som katter och sov när det låg regn i luften. I så fall skulle Malte sova gott hela dagen!