Jag säger bara det. Älgfärspannacotta.

Vi har ännu en mysig dag bakom oss! Förutom några mindre roliga incidenter var dagen i det stora hela jättetrevlig.

För att inte komma för sent tog Malte och jag bussen in till Odenplan. Just när jag hade fått honom att somna i sin sköna vagn kliver det på en skock högljudda femtonåriga tjejer. The worst kind. Precis när den allra störigaste tjejen går förbi vagnen så skriker hon "Kom igen nu bitches!" sjukt högt. Det sov ju självklart inte stackars Malte igenom som skräckslaget öppnade ögonlocken. Skitsura Alex stod tyst kvar men blängde. Som om de märkte det...

Jag kunde inte få Malte att somna om utan han fick sitta i mammas knä när jag och Katta åt gulasch på ett jättemysigt ställe på Norrtullsgatan. Det var inrett som en härlig pensionärsvåning med gamla fina möbler och gröna tapeter. Bäst var ju såklart att det var väldigt rymligt vilket var vad vi behövde då vi hade en varsin vagn med oss.

Efter lunchen och en liten promenad där lilla Kajsa prompt skulle skjuta på sin barnvagn själv, hur tungt det än var, begav jag och Malte oss hemåt. Då det inte regnade bestämde jag mig för att gå hela vägen hem och det var till en början ett väldigt bra idé. Ja, ända tills jag tröttnade på att hörlurarna blåste ur öronen på mig stup i kvarten. Ett blåsigare väder får man leta efter. Men det tänker jag inte.

Det var dagen. Vi kom hem, Malte sov en stund, och sen kom min matlagande J hem och fixade fajitas och guacamole åt oss. Nu: Halv åtta hos mig. Bra dag med andra ord!

Så här låter det numera. Ett minne blott är det söta jollrande man kunde vakna upp till. Nu är det mer... eh, gällt kan man väl säga.

Klev upp för en timme sen och hittade en söt Malte sittandes i babysittern. Att titta på pappa när han äter frukost är tydligen underhållning. Snön singlade ner på marken också, jag tror att det var premiär för Hammarbyhöjden. Det gick dock över efter några minuter.

Gordagskvällen blev inte riktigt som det var tänkt. J försökte och försökte att natta honom men till slut gav vi båda upp. Vi var trötta och ville sova så åter igen fick Malte sin vilja igenom och fick somna vid bröstet... Vi är såna töntar. Som tur var behövde jag inte kämpa länge med att få honom att somna då det var så sent. Jag kanske bara ska ge upp att få honom att somna åtta på kvällen helt enkelt.

Idag ska vi in till Odenplan för en lunch med Katta och hennes lilla söta Kajsa. Förra våren skrev vi vår C-uppstas tillsammans och då var Kajsa bara tre veckor gammal när vi började (Katta är Superwoman in the flesh). Nu är hon så stor. Så stor ska Malte också bli. Men det är sen det.