Efter lek och skoj somnade Malte hos morfar i precis den här posen. Sötis!

Nu är det kväll och J har tagit Malte. Egentid för mig som tillbringas framför datorn. Kvällen har tillbringats med mina föräldrar och min gudfar Panikos. Han fick äntligen träffa Malte för första gången och även de kom bra överens.

Det var ju inte speciellt länge sedan som mamma och pappa träffade Malte men under den här korta tiden tyckte de att det hade hänt en massa saker. Han är ännu stadigare och är med mycket mer. Det är så himla roligt att skoja med honom och få honom att skratta. Smågodis för själen.

En kvinna stoppade mig under min promenad och undrade var Arbetsförmedlingen ligger. Det gjorde att jag kom av mig (jag skyller på det) och tog av på fel väg. Jag är väl inte jättehemma i Kärrtorp/Bagarmossen så jag började ringa runt till folk som sitter framför datorn på jobbet. Ingen svarade! Elin ringde till slut upp och lotsade mig till mitt mål, tack så mycket.

Det blev någon extra kilometer men det gör väl egentligen ingenting. Det mest tröttsamma är väl att det tar sån nedrans tid att ta en promenad när man måste stanna till och stoppa i lillherrens napp var tjugonde meter...

Idag blir det en promenad till Bagarmossen för att köpa mat till katten. Hon får specialmat som jag köper på djursjukhuset där. Jag tror att jag ska kunna hitta dit efter att ha studerat kartor ingående. Mitt lokalsinne är aldrig att lita på, jag hittar ingenstans. Det är kanske därför jag inte gillar att gå i skogen, det finns ju inga vägskyltar där.

Jag har blivit lite smått besatt av jogg.se. Där markerar jag ut rutten för mina promenader så att jag exakt kan se hur långt det blev. Nördigt? Mycket möjligt, men nördigt is my middle name. Till Bagis blir det drygt 7km tur och retur. Det får räcka för idag.

Hur gör man en header!? Och en snygg sådan? Det enda bildprogrammet jag kan är ju Paint och jag tror inte riktigt att det räcker till...

Nu när bloggagratis.se tillåter att man faktiskt får ha en fin blogg så vill jag ju ha det så klart. Och en fin blogg har en header.

Här är den. Fällan som ska ta död på alla blomflugor som lever och frodas i vårt kök. Nu har jag googlat eftersom det är där man kan hitta alla sanningar i världen. Google säger att man ska ta ett glas saft och hälla lite diskmedel i för då försvinner ytspänningen. Nu är således min önskan att blomflugorna ska bli saftsugna. Det kommer förhoppningsvis leda till ett flertal drunkningsolyckor.

Jag kanske ska sticka ner några tändstickor i blomkrukorna också, jag får se.

Jag tror att Malte har fattat det här med att man ska le när en kamera dyker upp!

Jag försöker att vara en kritiskt tänkande person när jag läser litteratur som anser sig kommunicera fakta. När jag blev gravid slängde jag mig över en hel del böcker som handlade om graviditet, förlossning och bebisar men det mesta tog jag med en nypa salt. Varje bok inleddes ju allt som oftast också med ett kapitel som menade att alla graviditeter, förlossningar och bebisar är unika "så du kan lika gärna sluta läsa här". Men jag läste dem, mer för underhållningen än som faktainsamling.

En bok sparade jag till efter Malte föddes: Att växa och upptäcka världen. Den är skriven av två spädbarnsforskare som menar att alla barn går igenom sju utvecklingssprång under sitt första levnadsår. Under dessa perioder är barnen lite extra gnälliga och kinkiga. Jag har läst boken ett kapitel i taget i takt med att Malte har lagt veckorna bakom sig.

Enligt boken går man igenom ett språng vid ungefär fem veckor ålder då det händer en massa grejer och barnet kan bli väldigt skrikigt. Det enda som kan hjälpa är att bära omkring honom i timmar!. Mycket riktigt, vid fem veckors ålder blev Malte tokig på kvällarna och det höll i sig i några kvällar. (Han kan fortfarande vara gnällig på kvällen men det är ingenting i jämförelse.)

Nästa utvecklingssprång ska komma ungefär nu och då är barnet extra klängigt och vill vara hos mamma och pappa hela tiden. HELA TIDEN. Jorå, i ett par dagar nu kan inte Malte längre ligga bredvid oss i soffan en längre stund utan han ska ligga PÅ mig eller J. Igår kunde han inte somna om han inte låg i min famn. När jag lade över honom i sängen eller vagnen så dröjde det inte mer än fem minuter så vaknade han. Så brukar det inte alls vara i vanliga fall.

Jag försöker fortfarande vara kritisk till deras "spädbarnsforskning" men jag kan ändå inte låta bli att tycka att det är intressant att de har prickat in två gnällperioder hos Malte. Vi får se om de fortsätter att stämma.

Sitter klistrad framför TV4. Brukar vanligtvis inte alls bry mig om Idol och brukar absolut inte kolla på det. I år är det annorlunda. En av mina treor var med i auditions i våras här i Stockholm så nu hoppas jag att jag får en glimt av honom. Han blev tydligen intervjuad fem gånger så då tycker jag att det finns en logisk chans att han faktiskt dyker upp. Jag hoppas på det i alla fall.

Jag har sett fram emot det här sen i våras när han kom och berättade att han hade varit med. Han var så stolt över sig själv, att han hade vågat, och jag kunde inte låta bli att känna att jag faktiskt hade en liten liten del i det då klassen hade jobbat med muntliga framföranden under våren, och ingen var väl speciellt kaxig där längst framme i klassrummet. Dagen efter att han hade åkt ut kom han förbi mitt arbetsrum och satte upp sin Idolnummerlapp på datorskärmen. Han ville att jag skulle ha den, gulle!

Jag vet att han inte gick vidare men det gör ju ingenting. Det var coolt nog att han vågade sig dit och ställde sig framför juryn. Bravo!

UPPDATERING: Jorå, jag fick en glimt. Och en lyssning!