Fredagar! I love fredagar! Idag har vi absolut ingenting planerat och det är faktiskt skönt. Jag behöver inte ens gå ner på Coopen om jag inte vill. En liten promenad blir det nog i alla fall, svårt att låta bli med den där klarblåa himlen som lockar.

Jag ska baka idag, alltför länge sedan. Jag ska göra mammas kladdkaka, som är vääärldens godaste ska jag tillägga. Jag hoppas verkligen att jag lyckas med den för jag är så himla inställd på en bit till ikväll. Fast bara en, för resten ska ätas hos Kajsa imorgon då hennes födelsedag ska firas i efterskott.

Malte vet hur man gosar. Mysigare än något annat.

Ja! Idag var det äntligen dags att bege oss till BVC. Det var nästan en månad sen vi var där för virriga Alex glömde givetvis bort att gå dit sist. Min nyfikenhet var förstås stor, vad skulle lille Malte väga den här gången, och hur lång är han?

Idag, på sin nioveckorsdag, väger han 5070 gram, vilket betyder att han nästan når mitten på kurvan. Bra jobbat av en kille som vägde 2800 g när han föddes. På längdkurvan har han fortfarande lite att jobba på, men han växer helt klart. 55,7 cm lång är han nu! Duktiga Malte! Frågan är om han någonsin når mitten på längdkurvan. Varken jag eller J är speciellt resliga om man säger så...

I samband med undersökningen var det också dags för tvåmånaderskoll av barnläkaren. Hon gjorde samma undersökning som läkaren gjorde när vi fortfarande var kvar på BB. Hon kollade ögonen, lysnnade på hjärtat och lungorna, klämde på magen och tittade på när han kämpade sig upp med huvudet när han låg på mage. Hon sa att om hon hade haft en stämpel hade han fått ett stort OK i rumpan! Jag tycker att hon borde skaffa en sån stämpel.

Hur svårt kan det vara att hitta ett sånt?!

Jag har det klart för mig precis hur jag vill att det ska se ut. Jag vill att den ska vara inbunden med ett hårt omslag. Alltså inte en spiralrygg. Omslaget och sidorna inuti ska vara vita. Formatet ska helst vara kvadratiskt och så pass stort att det ska få plats med fyra bilder på en sida, alltså åtta bilder per uppslag.

Var kan jag hitta det då? Inte i Sickla i alla fall.

Alltså, jag är inte den som inte kan bjuda på mig själv då det finns enorma mängder självdistans i min kropp. Vi har dock alla saker som vi döljer, något vi inte gärna vill skylta med.

Det är dags för mig att komma ut med något och jag gör det här och nu. Det är så otroligt skämmigt att den enda jag har visat det för är J, men jag känner att jag inte kan få ro förrän jag har lättat mitt hjärta. Här kommer det:

Jag följer den här bloggen. Jo det är sant, jag är fast. It's larger than life liksom.

Grattis Malte på din tvåmånadersdag! Jag hoppas att du börjar vänja dig vid livet utanför magen och att du faktiskt till och med tycker att det är lite mysigt att vara hos oss. Jag älskar i alla fall att du är här!

Jag följer hela bloggvärlden och beställer en fotobok jag med. Fujifilm har nämligen ett erbjudande till alla oss bloggare och det är jag tacksam för, för vi får nämligen en fotobok alldeles gratis! Man laddar bara upp de bilder man vill ha med i ett redigeringsprogram, formger sin egen bok precis som man vill ha den, och så skickar man bara iväg en beställning. Det låter lagom enkelt för mig!

När min lillasyster gifte sig i somras fick hon just en sådan av en kompis, där hela bröllopet och festen efteråt hade dokumenterats. Perfekta presenten alltså. Det här blir en present från mig till Malte.

HÄR kan man ta del av erbjudandet som bloggare, och HÄR kan man köpa sig en fotobok även om man är en vanlig dödlig utan blogg.

Visste ni att Pelle Svanslös bor här i Hammarbyhöjden?

Det har varit en bra dag idag. Inte nog med att jag gick upp relativt tidigt, så har vi också tillbringat den med min gamla granne från Nacka, Sofia, och hennes lilla fyra månader gamla Emelie. Smidigt att ha en mammakompis så nära! Vi tog en promenad och gick sen hem till henne där jag blev bjuden på lunch. Lyxigt!