Mustig söndagssoppa till middag, upphottad med lite korv. Gott och enkelt.

Ikväll blir det Kändisdjungeln. Serien har fått sig ett litet uppsving efter att smekmånaden är över och de kan visa upp sina äckliga sidor för alla tittare. Då syftar jag mest till Rafael Edholm som verkar vara en jäkla typ.

Okejrå, jag kan visa upp ena sidan av tavellisten. Här är familjen samlad.

Malte var lite knepig igår. Ja det tyckte vi i alla fall, Malte själv tyckte säkert att han var världens charmigaste. Jag och Malte gick och lade oss för att sova vid tio. Jag brukar amma honom till sömns och det funkar nästan alltid men igår hade Malte ingen lust alls att sova, trots att han hade vbarit vaken sedan klockan 18.

När han hade ätit klart låg han och snackade och sparkade och hade sig så jag kunde ju omöjligt sova, men så fort jag lade över honom i sängen blev han skitsur! Sådär höll vi på ända till klockan 01 då han äntligen somnade. Då var jag helt slut och däckade direkt. Jäklar vad tungt!

Jag gick inte upp förrän vid halv elva idag, men då satte vi igång att jobba. Tvätten sattes igång, jag oljade in vardagsrumsbordet (det behövs ju ibland), jag plockade ur diskmaskinen och J satte upp en tavellist. Ingen bild bjuder jag på dock, för det är inte riktigt klart vad som ska stå på.

Stackars Malte blev helt ifrån sig när det borrades så vi fick sätta oss ute på balkongen under tiden. Slagborrar är läskiga saker.

Jag är svensklärare och det är ofta, inte alltid, starkt sammankopplat med att man älskar böcker. Jag älskar böcker. Jag läser tyvärr inte så mycket nu när Malte är här, men jag ska absolut börja med det. Ljudböckerna ni vet... Det är ju inte så att det inte finns tid, han har ju sina småstunder. Däremot köper jag fortfarande på mig böcker, det har jag inte slutat med.

Just nu sitter jag och bara väntar, och väntar och väntar, på Khaled Hosseinis nästa bok. Jag har surfat runt men har inte hittat någon information om han sitter och skriver på nåon just nu, men jag hoppas verkligen det. Hans Flyga drake och Tusen strålande solar bara älskade jag. Jag älskade historierna om vänskap, jag älskade språket och jag älskade att de utspelade sig i Afghanistan. Nu väntar jag alltså.

Idag lekte vi sanna småbarnsföräldrar. Vi vaknade nämligen tämligen tidigt (typ halv nio) och åt vår frukost, badade Malte och gav oss ut på ärenden. Jag var ju fortfarande på jakt efter fotoalbum som uppfyllde mina kriterier så vi tog en promenad till Globen. Vi gick in på bokhandeln där och hittade fotoalbum. Trots att albumen inte uppfyllde alla mina kriterier, förutom att de inte hade spiralrygg, köpte vi två stycken. Svarta i fel format och med ljusbeiga sidor inuti. Inte alls vad jag ville ha med jag är ju så sjukt sugen på att klistra in fotografierna nu. Nu på kvällen börjar jag dock bittert ångra mina köp och funderar på att titta på Oredning och Reda först. Jag har tittat på deras hemsida och där finns inga album, men jag kanske borde ta mig en titt i butiken först innan jag bryter förpackningen. Promenad till Götgatsbacken är därför inbokad.

I Globen gick vi också in en vända på kaffe- och tebutiken Himalaya för att fylla på teförrådet. Vid kassan stod också små påsar med amningste som jag bara inte kunde låta bli att köpa. Det ska tydligen vara bra för mjölkproduktionen och den har jag väl inga problem med direkt, men jag tyckte ändå att det var lite roligt.

Vi promenerade hem genom Enskede eftersom det är så trevligt. Väl hemma hann jag bara vara hemma i någon timme då eftermiddagsfika hos Kajsa var inbokat. Jag och Malte tog oss åter igen ut på promenad (lämnade J hemma) och tog oss in till Söder. Jävlar i min lilla låda vad svårt det är att komma fram med barnvagn på Götgatan. Männsikor går så så förbannat långsamt!

Kajsa bjöd på scones, jag bjöd på kladdkaka med vaniljglass. Rättvist eler hur? Sen blev det återigen en prommis hem, med en ljudbok i örat. Jag började på På drift men ångrade mig och bytte till Aldrig fucka upp. Jag tror att det var ett bra beslut. Då har jag alltså 22 timmars promenerande framför mig innan jag vet hur den slutar.

Jag läser en hel del mammablocggar och jag har märkt att något många har gemensamt (förutom att de är mammor) är att de lyssnar på ljudböcker när de är ute på barnvagnspromenader. Jag har givit ljudböcker en chans tidigare men märkte att det inte riktigt var min grej. När man läser en bok kan man skumma igenom de avsnitt som man tycker är lite halvtråkiga. Det kan man inte göra med en ljudbok utan man får snällt lyssna igenom det trista.

Men. Man kan ju faktiskt ändra sig så nu har jag bestämt mig för att ge ljudboken en ny chans. Några titlar är fixade, så nu måste jag bara bestämma mig vilken jag ska lyssna på först. Tips någon?

Dessa ligger på hårddisken. Vilken ska jag ta först?

När jag och J blev tillsammans för typ tre och ett halvt år sedan fick jag lära mig en ny fredagstradition. Js pappa och hans fru äter nämligen samma rätt varje fredag. Fredagskyckling. Då menar jag inte att de alltid äter kyckling på fredagar fast i olika tappning. Nej, kycklingen tillagas på samma sätt varje fredag. Det är hel kyckling i ugn (eller på grillen om det är säsong för det) och potatisklyftor i ugnen. Ibland kan det finnas med lite morotsbitar i formen också. Och så en (jätte)god sallad till det förstås.

Jag tyckte ju så klart att det här var jättekonstigt. Samma måltid varje fredag i typ femton års tid! Weird. Men nu har jag vant mig, och ser till och med fram emot måltiden när vi åker dit och äter. För det är gott. Riktigt gott, trots att jag fortfarande tycker att det är konstigt.

Idag är det fredag. Vad vi ska äta här hemma hos oss? Fredagskyckling förstås.

Efter promenaden tar vi igen oss framför Fresh Prince