För bara några dagar sedan vågade jag inte ställa ut Malte på balkongen när han sov. Jag ville ha honom nära så att jag hade superkoll på honom och sprang gärna fram till vagnen så fort han gav ifrån sig minsta lilla ljud. Nu har det blivit ändring på det. Jag har ju varit mamma i hela tre veckor så jag kan ju det här nu...

Han sover verkligen så mycket bättre utomhus. Och så får han frisk Hammarbyluft också.

Ni får ha överseende med att det blir en del bröstbesvärssnack på den här bloggen, men den avspeglar ju vad som rör sig i mitt huvud så varsågoda. 

Jag har inte skrivit om amningen på ett tag men det innebär inte att alla problem är som bortblåsta för det. Nej, de kvarstår och verkar inte vara i närheten av att försvinna.

Jag har ammat med amningsnapp ett tag nu, men varken jag eller Malte är speciellt förtjusta i den så vi försäker att köra utan så ofta det bara går eftersom bröstvårtorna ändå är läkta. Trots att de har läkt gör det ändå förbaskat ont så nu har jag ringt till Amningscentrum på SöS. Det blir min sista utväg innan jag lägger ner det här amningsprojektet och kör på bröstmjölksersättning istället.

Det var en jättesnäll tant som pratade med mig och hon lugnade mig i mina misstankar om att jag möjligen kan ha en infektion i brösten eftersom det gör ont, inte bara i bröstvårtorna, utan inuti brösten. Hon sa att om jag hade en infektion skulle jag med största sannolikhet också ha feber. Hon trodde helt enkelt att han använder ett för litet gap och att det retar nervtrådarna i bröstet vilket gör att det gör ont HELA TIDEN, inte bara när jag ammar.

Hon gav mig några konkreta råd och så bokade hon in mig på en tid nästa onsdag (jäkla semestertider!) Jag ska komma dit med en hungrig Malte som får visa upp sina färdigheter för en barnmorska som kan sånt här. Skönt att ha ett mål att se fram emot, då kan jag iaf orka till nästa onsdag...