Jag gillar vanlig enkel mat. Kan låta tråkigt men om det ändå bara är jag och J som äter hemma så gillar jag vanlig mat. Som till exempel falukorv och potatismos. Det är väl sånt som småbarnsföräldrar äter? Det här är barndom för mig. Om man ska lyxa till det ska man sticka ner äppelskivor i skårorna också, men jag vill inte lyxa till det. Jag vill ha det enkelt.

J gillar inte enkel mat. Därför måste jag jobba för att få äta sånt här. Mitt nästa projekt är att bearbeta honom så att vi kan äta grönsakssoppa med korvslantar i. Det är också barndom. Och varma mackor i ugnen...

Mina bröst håller för övrigt att sprängas då Malte har sovit de senaste timmarna och inte har varit intresserad av att äta. Det blir nog en väckning snart.

Eftersom det har varit så fint väder idag tyckte vi att det skulle passa med en promenad. Det känns inte helt naturligt att skjuta en barnvagn framför mig så jag måste ju öva på det!

Vi gick mot Björkhagen och Kärrtorp för trots att vi bor så nära har vi inte riktigt upptäckt vårt närområde. Tyvärr lät jag J bestämma rutt vilket slutade med att vi hamnade mitt ute i skogen. Jag som kommer från betongen känner mig inte hemma ute i naturen. Jag vill åtminstone ha asfalt. Det värsta var dock inte allt grus och alla träd utan istället myggen. jag hade ingen aning om att Björkhagen var ett myggornas näste.

Det är sedan tidigare konstaterat att myggen älskar mig så jag klarade mig självfallet inte undan. Nästa gång bestämmer jag promenadrutt. Genom bostadsområden med asfalt och vägskyltar. Jajamensan.