Okej, jag har skrivit om det här med att välja namn förut, men jag är inte riktigt klar. Det är som sagt så otroligt svårt att välja. Anledningen till det är just att namnet är så viktigt. Ingen kan förneka att man associerar namn med olika saker eller erfarenheter, och att ett namn signalerar en hel del om personen. Jag får två helt olika personer framför mig när jag hör namnen Bo och Kevin.

Namnet är alltså jätteviktigt då det påverkar människors uppfattning om personen. Därför blir jag så förfärad (jo, det är sant, jag blir förfärad) när jag läser om föräldrar som ser sin egen rättighet att själva få välja namn på sina barn som viktigare än att välja ett namn som inte skapar problem för barnet sen.

Idag står det i tidningen om några föräldrar som är jättearga för att de har fått avslag på namnet Q för deras lilla barn. Q! Ärligt talat! Om ungen får heta det kommer den få en massa problem när den blir äldre. (Jag skulle förmodligen bara skratta varje gång jag tog närvaron på lektionen.)

På Familjeliv (jo, jag sitter klistrad på Familjeliv.se i stort sett vareviga kväll) följde jag nyligen en tråd där en blivande mamma tycker att namnet Lucifer är så himla gulligt, och att eftersom hon är superateist som hon uttrycker det, så tycker hon att det är helt okej att döpa sonen till det. När människor skriver till henne och avråder henne från det viftar hon bara bort det med att "ja men jag visste inte ens varför vi firar jul fram tills igår då min sambo berättade det, så jag är som sagt superateist". Så då är det liksom mer okej att hon döper sonen till Lucifer. För att hon är obildad.

Varför medvetet döpa sitt barn till något som associeras med Satan för varenda kristen man stöter på? Det fattar inte jag! Hon hamnade till slut i ett fånigt resonemang som handlade om att Lucifer egentligen betyder Ljusbringare från början, så då spelar det ingen roll.

Det var många som störde sig på henne. Här kommer en kommentar från en upprörd dam:

Lika konstigt resonemang som att man ska lära sitt lilla barn att säga fitta, för egentligen betyder det fuktig ängsmark, eller lära sitt barn titulera tanter med Kärring för egentligen betyder det kär hustru..eller gå omkring med hakkors för EGENTLIGEN är det en solsymbol----ibland får man tugga i sig dagsläget på saker och ting liksom. Döp dig själv till Lucifer om du har lust , men låt inte ett barn bära det korset.

Skål på det säger jag! Välj det namn som är bäst för barnet. Q och Lucifer är inte det. Inte Metallica heller för den delen...

Läste om en tjänst som utlystes i pressen och som nu är tillsatt. Arbetsuppgifterna bestod i att sola, bada, snorkla och leva lyxliv i en strandvilla på en liten ö i Stora Barriärrevet för att sedan raportera om detta till oss andra blekfisar i omvärlden. Lön: 135 000 kronor i månaden.

34 684 personer sökte jobbet, en rödlätt britt fick det. Grattis till honom.

Det blev en skön morgon då jag fick lite sovmorgon. Vi skulle nämligen inte vara hos barnmorskan förrän 07.45, en hel timme senare än när jag i vanliga fall åker till jobbet..

Den här gången slapp jag ställa mig på vågen. Hon nöjde sig istället med att kolla blodvärden, blodtryck och så mätte hon magen och lyssnade på hjärtat. Först lyssnade hon med den gamla traditionella tratten och hittade hjärtat. Det lät så tydligt att J också fick lyssna i den. Han sa att det "klickade". Sen var det min tur att höra så då tog hon fram den moderna mikrofonen så att det hördes i hela rummet. Kändes precis lika konstigt och mysigt som förra gången. Det finns två bultande hjärtan i min kropp, det är ju helsjukt.