Det blev därför blå vindruvor den här gången.

Efter en lååång dag på Söder kom jag till slut hem. Jag kände det inte när jag var där men när jag väl kom innanför dörren kände jag hur slut jag verkligen var. Helt slut. Det blev en vilostund i soffan innan jag satte igång med middagen. Spaghetti med pappas köttfärssås. Den tar lite tid, men det är värt det. Tyvärr gör inte bilden rätten rättvisa, det är godare än det ser ut. Dessutom blev det så mycket att matlådorna är kirrade för veckan. Skönt, så slipper man tänka på det. Mat är verkligen ett nödvändigt ont. I alla fall på vardagarna.

Jag tror att det kommer att behövas då jag kommer att sitta på Medis hela dagen i duggregnet. Vi ska försöka hitta ett lättillgängligt café att sitta på, men eleverna måste ju kunna hitta oss så vi måste synas. Problem. Oh well, jag får låtsas att jag är en scout och att det inte finns dåligt väder utan bara dåliga kläder. Jag har inte ens ett paraply.