Jag kom hem och satte genast igång att röja i lägenheten. Jag dammsög, bytte lakan i sängen, satte igång en tvättmaskin och packade upp resväskan. Jag hittade en trevlig överraskning i väskan som jag hade glömt att jag hade packat ner. En halvliter olivolja.

I höstas plockade mina föräldrar alla de oliver som växte i trädet utanför deras lägenhet. Skörden tog de till ett presseri och fick fyra liter (tror jag) ren olivolja utan några tillsatser. Bara olivolja. Den luktar gott. Borde kanske användas i en god sallad eller nåt. Synd på plastflaskan bara. Den är ju lite mindre charmig än innehållet.

När jag var på Cypern hann jag med att läsa lite. Exempelvis hann jag läsa ut El Choco av Markus Lutteman. Det var en av de två böcker jag fick i bokkedjebrevet.

Den handlar om en svensk man, Jonas Andersson,  som beslutar sig för att vid ett tillfälle smuggla hem knark från Bolivia. Detta för att kunna betala av sina skulder. Han åker fast på flygplatsen och transporteras till ett fängelse i La Paz vid namn San Pedro. Boken skildrar sedan hans liv på fängelset, och hur det inte på något sätt är likt en fängelsevistelse i Sverige. Man måste t ex betala pengar för en cell och för maten. Alla knarkar och lever om och allt handlar om hur han ska kunna överleva till en eventuell frigivning. I sin cell bor han med sin fru, en kvinna han träffat precis innan han åkte fast. De får två barn tillsammans under hans tid i fängelset.

Jaha, den var väl helt okej den här, intressant att läsa om själva fängelset och systemet där. Det jag dock inte kunde sluta störa mig på var hur den här Jonas porträtteras. Han skildras som person som är så där genomsnäll att man bara vill ruska om honom. Lite så där dum/snäll/naiv som råkade hamna i den här soppan. Han har den högsta moralen på hela fängelset och hans medfångar får väldigt snart respekt för den långe reslige blonde svensken eftersom han är så reko. Äh, snälla, hans person är inte så lite redigerad i den här storyn. Men det är ju klart, det är ju hans historia. Funkar som semesterlitteratur, tyvärr inget annat.

Efter en lång dag igår så är jag till slut hemma i frostiga Stockholm. Gårdagen var väl egentligen precis lika lång som alla andra dagar men den känns alltid extra lång när man har tillbringat den på ett flygplan. Jag avskyr att flyga. Det är så tråkigt!! Speciellt om man, som jag gjorde, flyger själv. Då blir man nämligen ett enkelt offer för andra pratglada männsikor som gärna vill snacka loss under flighten.

Jag var ett sådant offer igår. En finsk pensionärskvinna hamnade bredvid mig och ville att vi skulle lära känna varandra. Hon började med att fråga mig om jag hade varit på Cypern förut och jag förklarade lite ödmjukt att, jo, det hade jag ju varit ett antal gånger eftersom min pappa kommer därifrån och att jag under en period i mitt liv till och med hade bott där. Detta fastnade dock inte riktigt hos henne för under ca en timme skulle hon berätta för mig allt som var bra och dåligt med Cypern som semestermål. Hon hade ju tillbringat hela två månader på en Sun Wing resort så hon borde ju veta... Hon sa att nästa år blir det nog Spanien i alla fall för det vaaar ju så fuktigt på nätterna, duntäckena var ju genomblöta när hon skulle sova. Men samtidigt så vaaaar ju människorna så trevliga och de bleeev ju så glada när man sa kalimera till dem. Maten var däremot ett lotteri, ibland bra och ibland dåligt. Och så vaaar ju naturen så tråkig när de kom ner efter nyår, men nu vaaar det ju så grönt och fint.

Åååh, jag ville bara klistra igen hennes lilla mun. Men det gick inte. Jag ville bara vila, sova bort tiden tills jag nådde Arlanda och en väntande J.

Hon började prata om småbarn också, om hennes barnbarn. Då påpekade jag att den här magen som jag bär på inte enbart är fläsk utan att det faktiskt ligger en liten bebis där inne och sparkar. Åh, då blev hon glad och började prata om när hon själv väntade sitt första barn och så gled hon in på historien om hur hon träffade sin man i Finland och att hon fortfarande är lika förälskad i honom idag som då. Trevligt tyckte jag och log. Då sträckte hon sig över mig och lade sin hand på min arm. Ja, du kommer också hitta någon ska du se. Rätt som det är så bara dyker han upp!

Nämen hallå! Trodde hon att jag hade haft någon one night fling och blivit på smällen eller?!! Jag har redan hittat honom, svarade jag. Nämen oj vilken tur tyckte hon!!

Okej, lite underhållande var hon ju nu när jag tänker efter, men jag hade hellre fått vila mina stackars öron.