Jag hade aldrig kunnat tro att rättning skulle vara så jobbigt. Och så tidskrävande. Den tar ju nästan lika lång tid som undervisningen! Högarna bara växer och när man väl ska ta tag i dem rinner tiden bara iväg och huvudvärken kryper på. Rättningen i sig är ju inte så där jättekul heller... Oh well

Det är så skönt att köra igång veckan så där riktigt ordentligt som jag har gjort idag. Konferens 07.45 följt av lektioner back to back fram till 16.45 Sen raka vägen till Friskis för att möta Mia och vår spinningfröken Nathalie. Efter det raskt vidare till ett Corepass med Solveig. Oh yeah var bra jag känner mig! Det är bara att vänja mig, Friskis blir ju stället där jag i fortsättningen kommer att sköta min hygien. Tänk, jag kanske blir assnygg på kuppen!

Det händer att jag i en stund av rent ego läser min egen blogg. Jo ja vet, det låter patetiskt men det är dessvärre sant. Till min förskräckelse hittar jag inlägg där jag har stavat ord fel och som svensklärare är ju givetvis detta helt oacceptabelt. Om inte annat så är det ju skämmigt (inget ord, nä jag vet, men det är min blogg). Nyss upptäckte jag att att jag skrivit hurivida istället för huruvida. Snabbt som attan gick jag så klart in och redigerade inlägget. Om ni hittar stavfel, kontakta mig snarast.

Tack på förhand

Hälsningar Fröken

På torsdag drar tydligen badrumsrenoveringen igång. Detta innebär att även min träning får en skjuts då vi inte kommer ha någon dusch i lägenheten. Friskis har många duschar. Bra bra.

Det känns däremot lite konstigt att ha främmande människor i vårt hem på dagarna, när vi inte ens är där. J fick förtroende för dem, och jag litar på honom, men det känns ändå lite avigt. Skönt ändå att få vårt badrum helrenoverat utan att ens behöva lyfta ett finger. Då är det bara hallgolvet kvar, sen är hela lägenheten tip topp!

Tack och lov för automatkaffe. När jag väl dricker det måste jag tvinga ner den äckliga vätskan men effekterna är helt fantastiska. Inte nog med att jag vaknar till, jag blir speedad. Eleverna undrar hur jag orkar vara så alert en måndagmorgon. It's the coffee man!

Ibland förvånas man när man läser tidningen. Några inte så intelligenta svenskar gav sig ut på vandring i Alperna i gympaskor! Hallå!  De var i åldrarna 26 till 31. Borde man inte veta bättre då? Ett snöoväder drog in och gjorde att inte helikoptrar kunde leta efter dem, utan 14 snälla österrikare gav sig ut för att leta efter dessa puckon. Jag hoppas att de skämdes ordentligt när de hittades.

Jag älskar min katt. Jag tänker inte ge mig in i något resonemang om huruvida man kan älska sina husdjur så som man älskar sina medmänniskor, för jag bara vet att jag älskar Silje. Och jag tycker mer och mer om henne ju längre jag känner henne. Skön personlighet blandat med skönhet. Hon är för go!

Den var stor när jag insåg att det inte fanns något nytt avsnitt av Grey's Anatomy som väntade. Här hade jag laddat upp med ett gott humör och stora förväntningar och så... ingenting. Ingenting! Det som hade varit så mysigt att lägga mig i soffan framför kärlekshistorien mellan Dr. Hahn och Callie. Och så ingenting.